Flera olösta frågor i nya djurskyddslagen

LAGFÖRSLAG. Ett förslag till ny djurskyddslag ska nu se dagens ljus – efter åratal av beredning. Men det står redan klart att regeringen väljer att skjuta upp flera svåra frågor.

När regeringen vid sitt sammanträde på torsdag förmiddag ska besluta om en lagrådsremiss med en ny djurskyddslag, så kommer regeringen samtidigt att besluta om ett uppdrag till Jordbruksverket att utvärdera välfärden hos minkar inom pälsdjursproduktionen. Det uppdraget irriterar bland andra djurskyddsorganisationen Djurens rätt, som anser att den nya djurskyddslagen borde innehålla ett förbud mot pälsdjursuppfödning.

– Det är ett oskick att man fortsätter utreda, det behövs inte någon ny utredning, säger verksamhetschef Benny Andersson till Altinget, samtidigt som han anser att det är bra att frågan finns på bordet.

– Men det är ändå ett fall framåt. En positiv signal, säger han.

Lösdrift ska utredas

Minkarnas väl och ve är inte den enda djurskyddsfrågan som kommer att skjutas ytterligare på framtiden genom att den bäddas in i en ny utredning. Regeringen kommer exempelvis inte att följa utredningens förslag om att införa ett förbud mot ha djur uppbundna, det vill säga införa krav på lösdrift.

Frågan kräver ytterligare utredning, enligt landsbygdsminister Sven-Erik Buchts pressavdelning. Jordbruksverket kommer att få ytterligare ett utredningsuppdrag, är planen, där man också ska överväga om det "finns andra incitament än lagstiftning som kan främja en snabb och effektiv omställning till lösgående system".

Regeringen följer inte heller utredaren Eva Erikssons förslag om att införa ett krav på daglig tillsyn av djur, utan ett krav på "tillräcklig tillsyn".

LÄS OCKSÅ: Detta är viktigast i nya djurskyddslagen

Kattmärkning ska utredas

Regeringen lämnade visserligen besked om att katternas ställning ska stärkas. Det ska förtydligas att det är brottsligt att överge en katt och även bortsprungna katter ska omfattas av djurskyddslagen. Men vad gäller utredarens förslag om att införa ett krav på märkning och registrering av landets katter – så behöver det utredas vidare, meddelar Sven-Erik Bucht och Isabella Lövin i debattartikeln.

Straffsatser ska utredas

Utredningen lämnade även förslag om ändrade straffsatser för brott mot djur, men regeringen vill utreda även det ytterligare och planerar att tillsätta en utredning.

V: "Bra att man kommer till skott"

Riksdagsledamot Jens Holm (V) har under åren återkommande frågat regeringen i riksdagens kammare om djurskyddslagen som aldrig blir klar.

– Det är bra att man äntligen kommer till skott. Mycket verkar bra, men man gör ingenting åt pälsindustrin, säger han till Altinget och konstaterar att regeringen plockat lite som man vill från förslagen i utredningen.

På ett mer övergripande plan ville utredningen minska detaljstyrningen i lagen och föra över mer ansvar till Jordbruksverket, att reglera detaljerna i föreskrifter. Exakt hur det kommer att falla ut återstår att se när lagförslaget presenteras i sin helhet. Jens Holm säger att han förstått det som att regeringen inte valt att följa utredningen.

– Bra att man inte gör det. Ju mer till Jordbruksverket, desto större risk att det enbart går produktionens väg, säger han.

Här är Djurens rätt inne på samma linje:

– I dagsläget sitter Jordbruksverket på dubbla stolar. Man har både ett ansvar för en ökad produktion och för att stärka djurskyddet. Då tenderar produktionen att prioriteras, säger Benny Andersson.

C: "Får inte bli svårare producera mat"

Lantbrukarorganisationen LRF vill vänta med att kommentera förslagen tills lagrådsremissen har presenterats i sin helhet. Riksdagsledamoten och den tidigare landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C), som också var den som tillsatte utredningen år 2009, vill se en ny djurskyddslag som harmonierar med livsmedelsstrategin.

 

LÄS HELA ARTIKELN PÅ ALTINGET MILJÖ&ENERGI. GRATIS PROVABONNEMANG HÄR.

Forrige artikel SD vill återinföra friluftsdagar i skolan SD vill återinföra friluftsdagar i skolan Næste artikel Räddningstjänst ska få ingripa vid överdos
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.