Årets mest lästa debattartiklar på Altinget Vård & Hälsa

Hjälp till barn och unga, pandemihantering och nära vård-omställningen. Här är några av årets mest lästa debattartiklar på Altinget Vård & Hälsa.

Sverige måste satsa på specialistvård för postinfektiösa tillstånd

”Sverige kan nämligen inte precis efter en pandemi stå i ett läge där vården för postinfektiösa tillstånd läggs ner i stället för att byggas upp”, skriver företrädare för Svenska Covidföreningen, Riksförbundet för ME-patienter och Föreningen för Svårdiagnostiserade Infektionssjukdomar och fortsätter:

”Det kan starkt ifrågasättas om patienter med ME och postcovid kan erbjudas en personcentrerad och patientsäker vård i Sverige under befintliga förutsättningar. Utan tillgång till specialiserad vård kommer patienterna i stället att strösslas ut i en redan hårt pressad primärvård som saknar förutsättningar att kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen om tillstånden. Där finns inte tillgång till samma specialistexpertis och patienterna går inte sällan miste om tillgänglig diagnostik, anpassad rehabilitering och den symtomlindrande behandling som ändå finns, insatser som gör att patienten kan återfå delar av sin livskvalitet och arbetsförmåga. När specialistmottagningarna i regionerna stänger står primärvården dessutom utan specialister att vända sig till för konsultation, och när patienterna inte finns samlade på specialistmottagningar stannar viktig forskning av.”

Barn och unga med psykisk funktionsnedsättning tvingas vänta för länge på hjälp 

”En ny enkätundersökning från Riksförbundet Attention visar på stora brister i stödet till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och adhd.”

Det skriver Anki Sandberg, Riksförbundet Attention och Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatri, KIND.

Sveriges Arbetsterapeuter: Nära vård-omställningen är dåligt förankrad

”I målbilden för omställningen till Nära vård beskrivs den kommunala och regiondrivna primärvården som ett nav i samspel med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Omställningen till Nära vård är dock långt ifrån en primärvårdsreform. Den kräver långtgående satsningar på hållbara arbetsvillkor och på förbättrad samverkan mellan huvudmän oavsett vårdnivå, men framför allt krävs att hälso- och sjukvårdens medarbetare känner sig engagerade och delaktiga i de förändringar som omställningen innebär. Det är avgörande för såväl omställningens genomförande som hållbarhet.”

Det skriver Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter.

Regeringen måste göra det lättare för konsumenter att fatta rätt beslut i matbutiken

”När konsumenten inte har råd att göra hållbara val är det viktigare än någonsin att politiken går in och underlättar för svenska livsmedelsproducenter att fortsätta investera i ett hållbart matsystem.”

Det skriver Henrik Julin, vd Orkla Foods Sverige, och Patrick Axzell, vd Orkla Confectionery & Snacks.

Erkänn misstagen i pandemihanteringen

”Varifrån kommer denna fatala oförmåga, eller till och med ovilja, att lära sig något av det som har hänt? Hur skall Sverige utveckla skyddet mot framtida pandemier när man inte kan självkritiskt tolka sin egen historia?”

Det frågar sig professor Sigurd Bergmann som kritiserar den svenska pandemihanteringen.

Forrige artikel Skogsutredaren: Kyrkan måste vänja sig vid skogsdebatten Skogsutredaren: Kyrkan måste vänja sig vid skogsdebatten Næste artikel Årets mest lästa debatter på Altinget Arbetsmarknad Årets mest lästa debatter på Altinget Arbetsmarknad
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.