Skogsutredaren: Kyrkan måste vänja sig vid skogsdebatten
Svenska kyrkans skogsutredare Göran Enander har ringat in tolv olika områden där han kommer att lämna förslag i sin slutrapport nästa höst. Men fortfarande återstår att definiera vad en andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning innebär, en uppgift som erfarna teologer har fått på sitt bord.
Det är en relativt ovan situation för Svenska Kyrkan att bli granskad och kritiserad för sitt skogsbruk. Kyrkan har länge gått under radarn i miljödebatten, fokus har legat på statliga Sveaskog och de stora skogsbolagen. Det konstaterar Göran Enander, Svenska kyrkans egen skogsutredare.
– En del egendomsförvaltare är pressade. De upplever att diskussionen är tuff, säger han till Altinget.
Men ett av budskapen i den delrapport som Göran Enander lämnade över i veckan är att kyrkan måste vänja sig vid att ha ögonen på sig, men också att man måste agera.
– Vi skriver i rapporten att man inte kan kommunicera sig bort från den här diskussionen, utan man måste göra saker också. Man måste vara proaktiv, man måste kommunicera och man måste vänja sig vid att diskussionen finns. Debatten kommer inte att dö ut, säger Göran Enander.
Ekonomisk och andlig hållbarhet
Enanders uppdrag är att föreslå hur kyrkostyrelsen ska säkerställa att förvaltningen av de så kallade prästlönetillgångarna utformas för att vara så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar som möjligt. Till sin hjälp har han sekreteraren Kaisa Syrjänen Schaal.
I delrapporten finns inga färdiga förslag, däremot pekas preliminärt tolv områden ut – under rubrikerna normgivning och styrning, skogsbruk och ekonomiska frågor – som förslagen som slutrapporten kommer att inriktas på.
En avgörande punkt för utredningen är att lista ut hur förslagen bäst kan sjösättas i en organisation med tretton stift och en relativt svag överbyggnad.
– Ändringar ska implementeras i en decentraliserad organisation. Det är något vi måste tänka ordentligt på, hur ska det se ut? säger Enander.
Utredningen har hunnit besöka samtliga stift samt haft en lång rad andra möten med berörda aktörer inom och utom kyrkans sfär. Men ännu återstår för utredningen att gå till botten med uppdragets formulering om en andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning.
– Det är en utmaning. Vi har uppdragit åt ett par teologer som ska ta fram ett papper, om vad det innebär. De ska utifrån skrifterna hjälpa mig att transformera vad det betyder för skogsförvaltningen, säger Göran Enander.
Utredningen behöver också ta hänsyn till den skrivning i lagen om Svenska kyrkan som slår fast att prästlönetillgångarna har ”till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse ”. Uppfattning om hur det ska tolkas skiftar inom kyrkan och dess skogsförvaltning, enligt Enander.
– En del menar att det innebär att skogsbruket ska bedrivas tufft, så man får in mer intäkter till förkunnelsen. Andra ser annorlunda på det, säger han.
Skogar värda 24 miljarder
Totalt förvaltar landets stift 469 000 hektar skogsmark till ett värde av 23,8 miljarder. Skogen motsvarar en areal större än Gotland och Öland tillsammans. Det är i dag ett skogsbruk som inte skiljer sig åt jämfört med bolagens.
– Det är väldigt likt vilken stor skogsägare som helst. Det är samma kultur. Jag hade inte heller så stora förväntningar på något annat. Ska man inte göra som övriga branschen, så fordras stark styrning, säger Göran Enander.
Utredningen har tagits emot väl ute i stiften och av egendomsförvaltarna, enligt Enander, men det finns en avvaktan inför vilka förslag som kommer att läggas fram – och en oro för minskade intäkter från skogen.
Kontinuitetsskogsbruk, eller hyggesfritt skogsbruk, är ett av utredningens utpekade fokusområden. Göran Enander kallar diskussionen kring hyggesfria metoder för ”svår, men intressant”.
– Vi behöver bestämma oss om vilken definition av hyggesfritt som vi ska använda, vad vi menar med hyggesfritt? Men man ska komma ihåg att hyggesfritt är en produktionsform, inte en skyddsform. Man måste fråga sig vad målet är, vad är det man vill åstadkomma? säger han.
Kyrkans skogsbruk och rennäringen
Ett annat utpekat område är kyrkans skogsbruk inom rennäringens marker. ”Vilken hänsyn behöver Svenska kyrkan visa inom skogsbruket och markförvaltningen för att främja rennäringens förutsättningar? Vilka klimatanpassningsåtgärder skulle behövas? Skulle samråden med samebyar kunna förbättras för att underlätta för rennäringen, och i så fall hur?” står det i delrapporten.
Uppfattningen om hur kyrkans samråd fungerar med samebyarna i dag beror på vem man frågar, enligt Enander.
– De berörda stiften tycker det fungerar ganska väl. Men vi får delvis annan information från samerna, säger han.
Kyrkans skogsbruk och hänsynen till rennäringen är en del i Svenska kyrkans pågående ursäkten till samerna.
– Jag känner ett starkt tryck att leverera inom vårt uppdrag på det här området, säger Göran Enander.
Beslut före nästa val
Till skillnad från en sedvanlig statlig utredning så låter Svenska kyrkan sin utredare själv presentera ett förslag på deadline. Förslaget är den 25 september.
– Vi har redan gjort en del. Jag tror inte det blir så mycket bättre av att vi fortsätter så mycket längre, säger Göran Enander och tillägger att det också handlar om att det ska finnas möjlighet för kyrkomötet att hinna ta ställning till förslagen innan nästa kyrkoval hösten 2025.
Historiskt när EU enas om en gemensam asylpolitik
Tillväxtverkets växtvärk gav högst personalomsättning bland myndigheterna
