Historiskt när EU enas om en gemensam asylpolitik
(Foto: EU-parlamentet)
På onsdagsmorgonen kom beskedet att EU:s förhandlare enats om en gemensam asyl- och migrationspakt som bland annat kommer innebära ett enhetligt mottagande av asylsökande och att alla EU-länder tvingas bidra till asylmottagandet. Men kritiker menar att pakten inskränker asylrätten.
Efter slutförhandlingar som har pågått i flera dagar, inklusive nattmanglingar, meddelade EU:s institutioner tidigt på onsdagen att man har lyckats nå en preliminär överenskommelse om asyl- och migrationspakten.
– Jag känner mig stolt över Europa i dag. Efter sju år av politiskt dödläge har vi äntligen lyckats, sade Tomas Tobé (M), som har varit Europaparlamentets huvudförhandlare vid en presskonferens.
En av de viktigaste förändringarna och mest omstridda bitarna under förhandlingarna har varit att alla EU-länder ska bidra till asylmottagandet genom en solidaritetsmekanism. Den kommer innebära att länderna kan bidra antingen genom att ta emot asylsökanden som omplaceras från de länder vid EU:s yttre gränser som tar emot flest asylsökanden, eller genom att bidra ekonomiskt till mottagandet.
– Vi kommer nu äntligen att ha en bindande solidaritetsmekanism. Att varje medlemsstat äntligen kommer att ta ansvar via flexibla och frivilliga bidrag, sade Tobé.
Inför snabbutredningar av asylansökningar
Överenskommelsen, som fortfarande måste godkännas formellt, skulle också innebära att man inför en gemensam asylprocess som EU-länderna måste följa. Enligt denna ska bland annat handläggningen av asylansökningar gå snabbare. Det ska ta upp till sex månader för ett första beslut.
Men det ska också genomföras en screening vid EU:s yttre gränser för att bland annat identifiera asylsökanden, ta fingeravtryck och ansiktsbilder och genomföra hälsoanalyser. Detta även för barn upp till sex år. I samband med denna screening ska man skilja mellan asylsökanden som har en större möjlighet att få asyl och de som troligen inte får det.
Den senare gruppen, som omfattar dem som kommer från länder från vilka färre än 20 procent av de sökanden beviljas asyl men också dem som på något sätt misslett myndigheterna, kommer att gå igenom en snabbprocess kallad gränsförfaranden.
Dessa ska ta max 12 veckor under vilka de asylsökanden kommer att placeras i särskilda boenden. Det kommer att finnas ett tak för hur många personer ett land kan ha samtidigt i gränsförfaranden. Överstiger antalet asylsökanden det taket får övriga ansökningar behandlas genom ordinarie asylprocessen.
{{toplink}}En annan svensk politiker som har varit en nyckelfigur under förhandlingarna är EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson. Hon lyfte vid en presskonferens på onsdagen fram överenskommelsen som en framgång även för migranter.
– Detta är en vinst för migranter. Så många migranter har lidit. Så många lokala samhällen har lidit av att vara överväldigade och inte ta emot den solidaritet de behöver. Så jag skulle säga att många har lidit i många år.
Inskränker asylrätten enligt kritiker
Men många ser annorlunda på det. Flera frivilligorganisationer såsom Amnesty och nätverket European Council on Refugees and Exiles har kritiserat överenskommelsen.
Europaparlamentarikern Malin Björk (V) deltog också i förhandlingarna som vänstergruppens representant och hon menar att den nya överenskommelsen inskränker asylrätten, bland annat genom att införa snabbutredningar.
”Det är en sorglig dag för alla oss som arbetat för en flyktingpolitik baserad på folkrätten och internationella åtaganden, på värdighet och solidaritet”, säger hon i ett skriftligt uttalande.
”Det är ofattbart att det finns en majoritet i EU som anser att barn ska kunna spärras in i flera månader vid EU:s gränser och att barn så små som sex år ska tvingas lämna fingeravtryck. Barn ska mötas med kärlek och respekt, inte spärras in som om de vore brottslingar”, kommenterar Europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP).
Överenskommelsen omfattar också specifika regler vid krissituationer, eller lägen då ett land utanför EU använder sig av migranter för att destabilisera ett EU-land, såsom det rapporterats att Ryssland har gjort gentemot Polen och senast även mot Finland.
För att en situation ska betraktas som en kris måste den påverka asyl-, mottagnings-, eller återvändandesystemet i ett medlemsland och kunna få allvarliga konsekvenser för det gemensamma asylsystemet inom EU.
EU-kommissionen skulle i de situationerna lägga fram förslag till medlemsstaterna om solidaritetsåtgärder och undantag, samt rekommendationer om vilka personer som bör få rätt till skydd.
Överenskommelsen måste härnäst godkännas av Europaparlamentet och medlemsstaterna i ministerrådet. Vid en fråga om hur lång tid det kan ta innan pakten implementeras svarade Tomas Tobé att det återstår att se under ytterligare förhandlingar men att man siktar på två år. Vissa delar kan dock komma att implementeras snabbare än så.
S vill se amerikansk lagstiftning mot organiserade brottsligheten
Skogsutredaren: Kyrkan måste vänja sig vid skogsdebatten
