Anklagades för att uppmana till lagbrott: ”Ser ingen anledning till att rätta till något”

Ska kommuner och regioner bryta mot budgetreglerna för att hantera ökade kostnader? Efter ett uttalande vid en pressträff kallades Elisabeth Svantesson till riksdagen för konstitutionsutskottets granskning. ”Gjorde precis det jag hade tänkt”, säger finansministern.

I samband med att regeringen presenterade hur mycket kommunerna och regionerna skulle få i budgeten i år markerade finansministern vikten av effektiviseringar och omprioriteringar för att hantera ett tufft ekonomiskt läge. Hon lyfte även möjligheten i kommunallagen att göra undantag från kravet på överskott i budgeten.

Uttalandet KU-anmäldes av Socialdemokraterna som menade att finansministern därmed uppmanande kommunerna och regionerna att bryta mot kommunallagen. Kostnadsökningar till följd av en hög inflation ingår inte i de synnerliga skäl som krävs för undantag, skrev S i sin anmälan.

På torsdagen frågade Svantesson ut av riksdagens konstitutionsutskott.

– Det var allmän information och ingen uppmaning på något sätt, varken till regioner eller kommuner, säger Svantesson.

Enligt finansministern riktade sig informationen till allmänheten, inte till kommunerna och regionerna.

– Min bild är att kommuner och regioner själva har väldigt bra koll på detta. Det var inte för dem jag informerade.  

”Blir väldigt oklart”

Under utfrågningen höll Samuel Gonzalez Westling, gruppledare för Vänsterpartiet, upp en bild från finansministerns presentation vid pressträffen där det står att kommuner och regioner måste göra vad de kan för att hantera den ekonomiska situationen, bland annat använda ”den flexibilitet som regelverket för ekonomistyrning ger” och åberopa synnerliga skäl.

– Jag tycker att det blir väldigt oklart när man lyssnar på presskonferensen och läser presentationen. I slutändan blir det en rent semantisk fråga: Vad betyder de här orden? Ska man använda sig av den flexiblitet som finns? Frågan är vilka förväntningar det ställer på kommuner och regioner, säger V-ledamoten till Altinget.

Flera kommuner och regioner har hänvisat just till de synnerliga skäl som finansministern lyft fram på pressträffen. I Region Skåne har M, KD och L, som styr med stöd av SD, lagt en budget för i år med ett underskott på 4,4 miljarder kronor.

Samtidigt är bedömningen från SKR att ökade kostnader till följd av en hög inflation inte kan användas som synnerliga skäl och S har överklagat Skånebudgeten till förvaltningsrätten. 

Elisabeth Svantesson vill inte kommentera ett pågående domstolsärende och står fast vid sitt uttalande.

– Jag ser ingen anledning till att rätta till något eftersom jag gjorde precis det jag hade tänkt, nämligen att lyfta fram hur regelverket ser ut. 

Finansministern: Hade varit problematiskt

Hans Ekström, socialdemokratisk riksdagsledamot och tidigare kommunalråd i Eskilstuna, säger i utfrågningen att han själv hade uppfattat det som en tydlig signal från finansminister om att det är accepterat att frångå budgetreglerna.

– Om jag hade uppmanat kommuner och regioner så hade det varit djupt problematiskt. Det gjorde jag inte. Hela syftet med detta var att beskriva hur ekonomistyrningen ser ut, säger Svantesson.

Enligt finansministern gjorde finansdepartementet ingen egen rättslig bedömning inför pressträffen om att synnerliga skäl kan användas vid kostnadsökningar till följd av inflationen.

– Vi har kunnat använda oss av det i väldigt få fall. Varför säger man det här då? Jag undrar varför man väljer att ta med det om man inte är helt säker på att det går att använda, säger Samuel Gonzalez Westling (V) som tidigare varit vice ordförande i kommunstyrelsen i Hofors kommun.

Utfrågningen är en del i konstitutionsutskottets granskning som väntas bli klar i början av sommaren. Finansministern frågades även ut om ett uttalande i samband med handläggningen av intäktstaket som skulle hålla nere energipriserna.

{{toplink}}

Forrige artikel MP och C presenterar skuggbudgetar: Mer till elbilar och järnväg MP och C presenterar skuggbudgetar: Mer till elbilar och järnväg Næste artikel 10 frågor och svar om Altingets valkompass
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.