Anställda vågar inte kritisera Jämställdhetsmyndighetens ledning
Ett destruktivt ledarskap och bristande förtroende mellan medarbetare och chefer. I en ny rapport från Statskontoret framkommer flera problem med arbetsmiljön på Jämställdhetsmyndigheten. Samtidigt vågar anställda inte kritisera ledningen.
En ny rapport från Statskontoret visar hur den relativt nyinrättade Jämställdhetsmyndigheten i hög grad levererar på sitt uppdrag. Samtidigt framkommer en dyster bild av arbetsmiljön på myndigheten.
Det handlar om en hög arbetsbelastning och stress, men också brister i förtroendet och tilliten mellan medarbetare och ledningen. Medarbetare har högt förtroende för sina närmaste chefer, men inte för ledningen, och den interna kulturen präglas enligt Statskontoret av ett ”stundtals destruktivt ledarskap”.
Robert Kristiansen är ordförande för fackförbundet ST inom Jämställdhetsmyndigheten och ställer sig bakom Statskontorets beskrivningar.
– Det kan handla om en stundtals hård ton. Sen tror jag att många medarbetare upplever organisationen som lite onödigt hierarkisk. Vissa saker som man kan tycka borde kunna lösas med närmaste chef eskalerar ofta upp till ledningsnivå, säger han till Altinget.
Det har gått sex år sedan Jämställdhetsmyndigheten inrättades den 1 januari 2018. Samma år fattades beslut om nedläggning, men myndigheten kom att bli kvar efter beslut av den dåvarande S-ledda regeringen. Fortfarande återkommer dock uttalanden om nedläggning från Sverigedemokraterna.
Turerna har satt sina spår, enligt Statskontoret. Anställda drar sig för att kritisera ledningen med risk för att Jämställdhetsmyndigheten ska ifrågasättas.
”Från våra intervjuer framkommer att myndighetens historia av att vara ifrågasatt och nästan nedlagd har gjort det svårare för personalen att lufta kritiska synpunkter om ledningen av verksamheten till andra organisationer eller media”.
Tove Lindström, utredare på Statskontoret, vill inte kalla det en tystnadskultur, men säger att det till exempel får som följd att medarbetare inte vill att deras arbete ska kunna ifrågasättas.
– Det gör att de är noggranna med att ha väl underbyggda och robusta rapporter, säger hon till Altinget.
Medarbetare har varit försiktiga med att lyfta kritik, menar Robert Kristiansen som arbetar som utredare på myndigheten, men han tycker att det är svårt att säga om det har med det tidigare nedläggningsbeskedet, en hierarkisk kultur eller lojalitet att göra.
– Vi tycker om att jobba här och tycker om att jobba med de här frågorna, och tycker att det är viktigt. Då är man också rädd för att skjutas i sank, säger han.
Generaldirektören: Funnits kritik
Statskontorets analys bygger bland annat på en medarbetarundersökning som Jämställdhetsmyndigheten genomförde i fjol. Där framkommer det bland annat att 10 procent av de 112 medarbetare som svarat på undersökningen upplevt mobbning och kränkande särbehandling, i de flesta fall uppger de att de utsatts av en chef.
Lena Ag är generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten och sedan tidigare väl medveten om de problem som Statskontoret skriver om.
– Det är ingen lätt uppgift att bygga en myndighet från ax till limpa, varken för chefer eller medarbetare, och vi behöver jobba med tilliten inom organisationen och med arbetsmiljön, Medarbetarna är det viktigaste vi har, säger hon till Altinget.
I stora drag ser generaldirektören däremot Statskontorets rapport som ett kvitto på att Jämställdhetsmyndigheten kommit på banan. Myndigheten får beröm för att fullgöra sitt uppdrag och skickligt arbeta tvärsektoriellt, och många som är i kontakt med myndigheten är nöjda, enligt Tove Lindström på Statskontoret
– Andra myndigheter som använder Jämställdhetsmyndighetens underlag och stöd uttrycker en uppskattning. De tycker att myndigheten är kunnig, lyhörd, och bra på att få till erfarenhetsutbyten, säger hon.
Samtidigt är regeringens finansiering, till hälften bestående av tillfälliga medel för kortsiktiga uppdrag, en utmaning. Enligt Lena Ag har det orsakat ett högt tryck på myndighetens anställda.
– Vi har jobbat väldigt hårt med våra leveranser till regeringen och det är klart att det kan bli skav.
Ny gd ska utses
Lena Ag känner däremot inte igen sig i att det skulle finnas en hård ton och studsade till av Statskontorets beskrivning av ett ”destruktivt ledarskap”.
– Det är en väldigt hård skrivning. Sen känner vi ju igen att det har funnits kritik mot ledarskapet på olika nivåer i organisationen och som högst ansvarig får jag ta på mig min del. Det finns alltid anledning till självreflektion.
Myndigheten har sett över rutiner och genomfört justeringar i organisationen, säger Lena Ag. Robert Kristiansen är däremot inte säker på att myndigheten är på väg åt rätt håll.
– Det är för tidigt att säga. Det gjordes en handlingsplan förra våren, och där kan jag tycka att en del saker är lite klena. Det krävs att vi verkligen tar ett grepp om kulturfrågan och det vet jag inte om man har för avsikt att göra.
Statskontoret menar att ledningen inte gör tillräckligt för att gynna samtalsklimatet på myndigheten och föreslår att arbetet för att förbättra arbetsmiljön intensifieras och att alla anställda involveras.
– Det är vår samlade bedömning utifrån medarbetarundersökningen och olika intervjuer att myndigheten behöver arbeta mer med medarbetarskap och ledarskap för att få till en bättre kultur och ett högre förtroende, säger Tove Lindström.
Enligt Lena Ag blir Statskontorets rapport ett bra underlag för den som i höst efterträder henne. Samtidigt som hon går i pension ska Jämställdhetsmyndigheten också flytta till nya lokaler. Robert Kristiansen ser det som en chans till en nystart.
– Det tror jag. Det säger jag inte som en kritik mot Lena utan oavsett så blir det en naturlig nystart. En ny högsta chef kan se myndigheten med egna ögon och vilja sätta sin prägel och styra på sitt sätt. {{toplink}}
Efter striden om eldningsförbudet – så vill regeringen ändra reglerna
Utredare: Så ska byggandet i norr lyckas
