Är grundfrågan om strandskyddet ens rätt ställd?

Experternas kritik mot Strandskyddsutredningens förslag är hård. Det är svårt att se hur regeringen ska uppfylla januariavtalets löften om lättnader i strandskyddet med den miljöpolitiska äran i behåll. Kanske borde frågan ha angripits från en annan vinkel?

Regeringen måste leverera lättnader i strandskyddet – något annat kommer inte januaripartnern Centern att gå med på. Men det är ingen enkel promenad i parken som väntar när Strandskyddsutredningens förslag ska bli verklighet, det står än mer klart när remissinstanserna nu har sagt sitt.

Många kommuner tycker visserligen att förslagen är flera kliv i rätt riktning, inte minst förslaget om att det generella strandskyddet vid små sjöar och vattendrag tas bort. Det är också många av kommunerna som passar på att svinga mot länsstyrelserna, rollen som strandskyddets statliga väktare ger inte popularitetspoäng på kommunalrådsnivå.

Askersund är en av de kommuner som anser att förslagen innebär att länsstyrelserna "även i fortsättningen ges allt för stort inflytande" och Säffle skriver på allra första raden: "Lita mer på bedömningar som görs på lokal nivå."

Mothugg från västkusten

Men Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet höjer i sitt yttrande ett varningens finger för kommunernas frihetskamp när det kommer till frågan om strandskydd, eller mer exakt ifrågasätter utredarens tolkning av uppdraget om ett ökat lokalt inflytande.

Flera undersökningar visar att kommunernas tillämpning av strandskyddsreglerna brister, skriver universitetet och radar upp olika orsaker: Resurs- och kompetensbrist samt ökad risk i små kommuner för vänskapsjäv och intressejäv. Göteborgs universitet undrar varför lokalt inflytande måste likställas med kommunalt beslutsfattande och anser att utredaren borde undersökt andra vägar till ökat inflytande.

Sågningar från akademin

Men framför allt kritiserar Göteborgs universitet utredningens förslag för att inte upprätthålla strandskyddets syften och för att inte ge den förstärkning i särskilt känsliga områden som var en del av uppdraget. Kritiken återkommer, i olika formuleringar, i en rad remissyttranden från miljöexpertshåll. Och det är en kritik som lär vara svårtuggad för varje miljöpartist om förslagen blir verklighet.

Karlstad universitet är kritiska till centrala delar av förslagen och anser att kunskapsunderlaget inte håller måttet. Även Mittuniversitetet underkänner utredningens insikter om miljöfrågor och miljölagstiftning. Det två sidor korta yttrandet är en effektiv fotknölssågning i stil med följande:

Utredningen, som inte med ett ord nämner hänsyn till kommande generationer, saknar det proaktiva tänkande som fordras för att en hållbar samhällsutveckling alls skall vara möjlig, vilket är miljöbalkens övergripande syfte enligt dess portalparagraf.

Myndigheterna fyller på

Boverket – med sitt boperspektiv – ger visserligen tummen upp för en rad av utredningens förslag. Men undrar samtidigt var de utlovade förslagen om skärpningar tagit vägen samt påpekar att strandskyddets utformning inte bara bör "ses ur kortsiktiga exploateringsöverväganden".

Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket är... bekymrade. För att kort sammanfatta deras remissvar på 18 respektive 20 sidor.

Omformulera frågan?

Man kan så klart avfärda delar av invändningarna från experthåll med att utredaren omöjligt kan göra alla nöjda. Strandskyddet är proppfullt av konflikter. Men man kan också undra om grundfrågan ens är rätt ställd, om utredningsdirektiven till utredaren borde ha formulerats helt annorlunda? Det frågar sig Uppsala universitets Juridiska fakultet.

Att underlätta strandnära byggande på landsbygden kan inte vara ett självändamål, konstaterar universitetet och skriver: "Uppdraget borde istället ha varit att lägga fram förslag som underlättar boende på landsbygden."

Det vore väl värt att fundera på när det är dags för nästa strid om strandskyddet, men först ska vi se hur alltsammans landar den här gången.

Beslutskedja: Översyn av strandskyddet

5/7
2019
30/11
2020
14/12
2020
15/12
2020
15/12
2020
14/1
2021
28/1
2021
3/5
2021
4/5
2021
7/7
2021
12/11
2021
23/11
2021
24/11
2021
22/3
2022
24/3
2022
19/5
2022
1/6
2022

Forrige artikel Arbetslösheten blir het valfråga Arbetslösheten blir het valfråga Næste artikel Krisen då Anna Ekström blev politiker på riktigt Krisen då Anna Ekström blev politiker på riktigt
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.