Blocken överens om kamp mot terror

En hel del av punkterna som de sex partierna är överens om har planerats sedan länge, en del åtgärder är långt framme i den politiska processen och kan beslutas av riksdagen inom de närmaste månaderna. Andra frågor ska utredas eller genomföras i uppdrag till myndigheter eller i det internationella samarbetet inom EU och FN.

– Men det stora för oss och de andra partierna är vi kan nå den här breda enigheten mot terrorismen. Det är naturligtvis ett styrkebesked, säger inrikesminister Anders Ygeman till Altinget.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna står dock utanför uppgörelsen.

Utreda nya verktyg

Regeringen och de fyra borgerliga är bland annat överens om att utreda hur polisen och Säkerhetspolisen ska få tillgång till hemlig dataavläsning, en metod som ger polisen möjlighet att läsa kommunikation som sker i krypterad form, på sociala forum och stängda chattsidor. I stora drag innebär det att polisen skickar en programkod till en dator och på så sätt kan brottsutredarna läsa av allt som händer i datorn.

Tidigare justitieministern Beatrice Ask (M) menar att det krävs  nya metoder för att säkerställa att polisen kan göra sitt jobb. Och för moderaternas del var just den hemliga dataavläsningen betydelsefull i uppgörelsen.

– Hemlig dataavläsning var viktigast då det är nödvändigt med bättre verktyg till polisen, säger hon.

Enligt uppgörelsen ska regeringen besluta om direktiven till utredningen i mars 2016 och oppositionen ska få vara med och påverka dem.

Redan nu går urskilja hur en del av partierna vill se uppdraget.  

–Om detta ska bli aktuellt för Centerpartiet så måste vi säkerställa att användningen av ett sådant här tvångsmedel ska föregås av domstolsprövning. De ska även finnas en strikt formulerad brottskatalog för vilka typer av brott som man får använda hemlig dataavläsning, säger Johan Hedin, rättspolitisk talesperson (C).

Även Roger Haddad i Liberalerna är inne på samma spår.

–Det ska vara tydlig hur man ska få använda verktygen, hur åklagare och domstolar ska involveras, vid vilken straffnivå och vilken typ av brott  som metoden ska användas vid. Det är ett väldigt ingripande instrument när det gäller den personliga integriteten, säger han.

Lagstiftaren ska övertygas

Att få rätt att använda hemligt dataavlösning är också något som såväl den öppna polisen som Säkerhetspolisen har efterfrågat, eftersom dagens metoder som exempelvis avlyssning av telefoner och datatrafik inte räcker.

–Det är ingen hemlighet att Säpo har saknat detta verktyg i nästan tio år. Men det är också viktig för dem att förklara för oss lagstiftare på vilket sätt det kommer att leda till en effektivare säkerhetspolis och att vi får fast fler terrorister eller förebygger terroristbrott. Den kommande utredningen ska föreslå om det är den här vägen vi ska ta eller om det finns andra och bättre vägar, säger Roger Haddad till Altinget.

Press på kommuner

De sex partierna understryker också att det är kommunerna som har ansvaret för arbetet med att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande grupper. Det är i dag ett arbete som släpar efter och där det skiljer sig åt mellan kommunerna – en del har gjort mycket och en del betydligt mindre.

 –För de kommuner som inte tar sitt ansvar måste åtgärder övervägas, sade Andreas Carlson (KD) på presskonferensen.

Enligt uppgörelsen är det regeringen som ska överväga vilka åtgärder som kan vidtas om kommuner inte lever upp till sitt ansvar.

Det arbete som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, bedriver med stöd till kommunernas förebyggande arbete ska fortsätta i någon form efter det att mandaten går ut nästa sommar.

En del kommuner har pekat på att de måste få information om vilka personer som har rest och återvänt från strider exempelvis i Syrien och vilka som är i farozonen för att ansluta sig till terrorgrupper. För att kommunerna ska kunna göra sitt jobb behöver de få uppgifter från polisen och Säpo.

Straff för terrorresor

Frågan är då på vilket sätt politikerna på riksplanet kan stötta kommunerna i den delen, exempelvis genom ändrade sekretessregel så att socialtjänsten får information av polisen.

–Det går säkert att diskutera sekretessregler, men vi kan också hjälpa dem med kompetens, internationellt utbyte och med ekonomiska resurser, säger inrikesminister Anders Ygeman.

När det gäller de som återvänder till kommunen efter att ha deltagit i IS och andra terrorgrupper så kan det komma att lösas genom den lag mot terrorresor som är väg.

–Tanken att vi ska få en kriminalisering på plats och att de i första hand ska bli föremål för de rättsvårdande myndigheterna, säger Ygeman.

Förslaget som regeringen har lämnat till Lagrådet går ut på kriminalisera terrorismresor och göra det straffbart att resa utomlands i syfte att begå terrorbrott eller ägna sig åt terrorträning. Dessutom ska finansieringen av sådana resor straffas. Det nya med uppgörelsen är att straffet för finansieringen av resor ska skärpas genom att böter som straff tas bort. Brottet ska alltid leda till fängelse. Maxstraffet är två år.

Skynda på med beslut

Enligt regeringens plan kommer en proposition att beslutas senast den 23 december och partierna i riksdagen är ense om att skynda på ett beslut i frågan. Enligt regeringens tidigare planer ska lagen träda i kraft den 1 april nästa år.

Nästa steg i arbetet är att ta ställning till om deltagande i strid för en terrorgrupp ska straffas. Den frågan utreds och slutsatserna väntas i slutet av juni 2016. Inom ramen för den pågående utredningen är det även möjligt att granska om samröre med terrorgrupper ska straffas, en fråga som bland andra Centerpartiet har drivit.

Uppgörelsen innebär också att ett beslut skyndas på för regler som ska hindra missbruk av pass. Det förslag som nu ligger hos Lagrådet innebär att man ska kunna få ut max tre pass under fem år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2016, vilket är något tidigare än vad regeringen kalkylerade med före förhandlingarna med oppositionen.

red@altinget.se