Branschrepresentanter rasar: Elbusspremien försvinner i praktiken

Regeringens snabba besked om att strypa premiestöd till stadselbussar har fått branschföreträdare att reagera kraftigt. Nu viks budgetmedlen i praktiken till lastbilar- och arbetsmaskiner menar Sveriges Bussföretag.

Med lite mer än en månad innan deadline beslutade regeringen under Almedalsveckan att strypa elbusspremien från att gå till elstadsbussar. I stället skulle endast mer långväga modeller kunna ta del av stödmedlen.
{{toplink}}

Men agerandet har fått både Svensk kollektivtrafik och Sveriges bussföretag att gå i taket, och de och deras medlemmar har bland annat kritiserat regeringen för att inte ha förankra sitt beslut.  

Sveriges Bussföretag delar dock samtidigt både regeringens och Energimyndighetens slutsats om att marknadsintroduktionen till elstadsbussar inletts, om än koncentrerat till vissa få regioner.

Men genom regeringens agerande befarar Sveriges Bussföretag att stödet till kollektivtrafiken, som redan anses hårt ansatt efter pandemin, i praktiken kommer att brinna inne.  

– Det är min farhåga, säger Anna Grönlund, branschchef på Sverige Bussföretag, till Altinget.

Detta då de efter undersökningar hos sina medlemmar fått information om att det endast finns europeiska modeller av klass två- och tre bussar som kan täcka upp behoven för vissa specialtransporter, såsom skolskjutsar med mindre fordon än fullstora bussar.  

Men samtidigt finns ändå vissa modeller att ta del av. Räcker inte de?

– Ja, fast det är mindre bussar och så små volymer  Och jag är inte ensam i min bedömning. Det finns inte den här typer av bussar att köpa på marknaden, säger Anna Grönlund till Altinget.

Men kan inte upphandlingarna komma i gång igen, när producenterna tar fram nya modeller?

– Fast om man tittar på hur kollektivtrafiken upphandlas, så går de i långa och stora avtal, som löper ut kontinuerligt. Ett normalt kontrakt ligger på tio år, och när de löper ut så måste du förbereda en ny upphandling några år innan.

Branschföreningen menar att premien därför hade behövt ligga kvar i sin tidigare form under ytterligare några år, för att också fler modeller skulle kunna tas fram.

Men från regeringsföreträdares perspektiv ses det snabba genomförandet som nödvändigt.

– Att ändra systemet relativt snabbt har varit nödvändigt, eftersom anslaget är begränsat och premien bedöms göra större nytta om den riktas så att den bidrar till att fler tar steget från fossilt drivmedel till el, skriver klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris statssekreterare Daniel Westlén (L) i ett skriftligt svar tidigare i somras.

Går i praktiken till annat

I praktiken menar branschföreträdare att agerandet får som konsekvens att endast lastbilar och arbetsmaskiner blir aktuella för att ta del av medlen i den aktuella budgetpotten ”Klimatpremier”, som i år totalt ligger på 462 miljoner.

Daniel Westlén har sökts för ytterligare kommentarer, men statssekreteraren hann inte återkomma innan publicering.

”Det är problematiskt - så är det” 

Hos Energimyndigheten, som fick i uppdrag att utvärdera stödet, ser enhetschefen Gustaf Länn inte att det fanns så många andra slutsatser att landa i, utifrån uppdraget som just var att undersöka ändamålsenligheten i nuvarande stöd.  

Detta då närmre en fjärdedel av dagens stadsbussar är elektriska. Att det samtidigt saknas alternativ i de andra klasserna var inte relevant i sammanhanget.

– Vi förstår att det är få tillverkare, och det tar vi upp i analysen. Och vi förstår att det kan bli problematiskt i upphandlingar med det utbudet. Men det betyder inte att marknadsintroduktionen inte skett i klass ett. Det är problematiskt i klass 2 och 3, så är det. Men det förändrar inte det faktum att introduktionen skett för stadsbussarna, säger Gustaf Länn till Altinget.

Forrige artikel Flera initiativ i pipeline för att minska underhållsskuld i avloppen Flera initiativ i pipeline för att minska underhållsskuld i avloppen Næste artikel EU-ambassadör Lars Danielsson avslutar karriären: ”Betytt mycket för Sverige i EU” EU-ambassadör Lars Danielsson avslutar karriären: ”Betytt mycket för Sverige i EU”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.