Flera initiativ i pipeline för att minska underhållsskuld i avloppen

Frågan om hur avloppssystemen ska få mer medel för att klara av höjda krav behandlas i flera spår för stunden. Men Bryssels förslag har svårt att få uppbackning hos lagstiftarna.

VA-underhållsskulden har än en gång uppmärksammats till följd av de senaste dagarnas oväder, som bland annat lett till att avloppsanläggningar överbelastats och skadats i flera delar av landet.

I den senaste investeringsbehovsrapporten pekade branschorganisationen Svenskt Vatten på att skulden ligger på cirka tio miljarder kronor per år, trots årliga totala investeringar på runt 20 miljarder.

Sedan flera år har därför olika lösningar för att öka investeringstakten debatterats. Trots att ansvaret formellt ligger på de kommunala VA-bolagen och lokala budgetarna, efterfrågas bland annat ett ökat statligt åtagande för att täppa igen delar av luckan.

Flera spår igång

Samtidigt pågår en parallell europeisk process för att få till ytterligare pengar till kassan.

För till följd av bland annat ökade krav på läkemedelsrening, diskuterar nu EU-lagstiftarna förslaget om att också producenter av läkemedel och kosmetika ska få betala för de kostnader som följer av att rena avloppet från skadliga rester.

{{toplink}}

EU-kommissionens initiativ har dock enligt Altingets uppgifter hittills haft en skakig väg hos lagstiftarna. I ministerrådet, som siktar på att komma överens om sin position till det aktuella avloppsdirektivet i oktober, har förslaget tunnats ut i flera delar i förarbetet.

”Förorenaren betalar” lockar inte alla

Och även i EU-parlamentet, som även de siktar på att ta sin slutposition i oktober, ska flera partigrupper ställa sig skeptiska till förslaget. I ansvariga miljöutskottet är planen att sätta ner foten den 21 september, vilket bäddar för intensiva förhandlingar de första veckorna efter sommaruppehållet i Bryssel.

– Det känns som det är den frågan i förhandlingen som svajar mest, säger Klara Westling, expert inom avlopp och miljö på Svenskt Vatten till Altinget.

Samtidigt påpekar Klara Westling att det återstår mycket arbete i medlemsländerna innan den nya intäktsströmmen potentiellt kan vara på plats.

– Sedan vet vi inte heller ännu hur man ska räkna ut hur systemet, med inbetalningar och annat, ska fördelas mellan producenterna. Det föreslås varje land att själva besluta om, säger Klara Westling.

Parallellt svenskt nytt svar på g

Frågan om VA-systemens tillförlitlighet är samtidigt i fokus för den beredskapsutredning som tillsattes av den tidigare S-regeringen. Även här återfinns frågan om hur finansiering för att svara upp mot förändrade förutsättningar vid bland annat krissituationer ska komma till.

– Det tycker vi är en stor del av vårt arbete, säger utredningens huvudsekreterare Helén Leijon till Altinget, och fortsätter:

– Att se på hur aktörerna kan finansiera detta, samt att se vad som kan behövas utöver vad som finns idag, för att möjliggöra ökad finansiering.

Vad utredningen kommer att landa i för förslag kommer dock inte i första taget.

Utredningen som tillsattes i augusti förra året har först i juli i år fått expertgruppen tillsatt, och utredningen planerar att hålla sitt första möte med experterna i början av hösten.

Det innebär samtidigt att deadlinen, som initialt legat på den 31 januari 2024, är högst osannolik. En tio månaders förlängning är begärd, men ännu inte beviljad.

– Men en av de första frågorna blir att se med experterna vad det finns för olika möjligheter som man identifierat ute i VA-Sverige, säger Helén Leijon.

Beslutskedja: Ökad beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster

23/8
2022
9/8
2023
22/5
2024
30/11
2024
30/11
2024
30/11
2024

Forrige artikel Taxfree för Nato-styrkor på svensk mark Taxfree för Nato-styrkor på svensk mark Næste artikel Branschrepresentanter rasar: Elbusspremien försvinner i praktiken Branschrepresentanter rasar: Elbusspremien försvinner i praktiken
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.