Därför köper inte SD reseavdragsreform

En utvidgning av en fossil subvention som kommer att leda till ökade utsläpp, minskad transporteffektivisering och ökad trängsel. Det är bara några av de mycket kritiska uttalandena som kommit in efter att regeringen i torsdags aviserade att den planerade reseavdragsreformen ska dras tillbaka.

I stället planeras ett utökat stöd till framför allt bilpendlare, som bland annat föreslås få höjd milersättning, till en kostnad av omkring 1,6 miljarder i minskade budgetintäkter.

Men även om sju av åtta riksdagspartier stod bakom skattereduktionsreformen i våras, så lade flera av partierna till vissa invändningar till sitt godkännande. Ett av dessa var Moderaterna, som bland annat förde en linje att ha de två systemen parallellt.

Därutöver ställde flera av partierna krav på att skattereduktionen skulle utvidgas, dels rörande gränsdragning för långpendlare, men också för milersättningen.

Men S-regeringens förslag på ett tillskott till systemet på fyra miljarder kronor – ”den sockrade skattereduktionen” – skrotas nu för tillfället i Kristersson-regeringens plan.

Uppbackades av alla partier

Därmed ser också Landsbygdskommitténs planer, som backades upp av alla partier, ut att gå i stöpet.

Tydligast med sitt motstånd till de nya planerna var SD, där Eric Westroth företrädde partiet i frågan när ärendet passerade riksdagen i våras. Men även han såg den sockrade skattereduktionen som mer acceptabel.

– Det var ändå jämförbart med vårt förslag, säger Westroth.

Westroth är tydlig med att han inte deltagit i förhandlingarna inför regeringens beslut att gå fram med ett eget förslag, men ser att resultatet som presenteras är i linje med partiets uppfattning.

Fördelarna med regeringens nya förslag relativt den ”sockrade skattereduktionen” är flera, anser Westroth.

– Jag skulle ändå säga att lands- och glesbygd var förlorare med det nya systemet som låg på bordet.

Men samtidigt pekar förespråkarna på att koncentrationen kring storstäderna skulle minska och att man skulle få mer spridning med skattereduktionen?

– Ja, det är klart att de finns de som tycker att det är orättvist att de som kan åka kollektivt inte kan få ta del av reseavdraget, säger Westroth till Altinget och fortsätter:

– Men vi vet ju att kollektivtrafiken är till stora delar skattesubventionerad redan. Så som kollektivtrafikåkare så subventioneras din biljett redan, också av dem som måste åka bilen till jobbet, om man säger så.

Fyra skäl anges

I regeringens promemoria anges främst fyra skäl till ställningstagandet att inte genomföra riksdagens reformbeslut. Men däremot görs inte jämförelser med den ”sockrade skattereduktionen”.

De flesta skälen gäller dock även när man jämför även de två alternativen, menar Westroth.

Ett av de argument som förs fram är att ”den nya avståndsbaserade modellen torde inte medföra sådana förenklingar av regelverket som utlovats och bedöms vara förenad med sådana kontrollsvårigheter som innebär att risken för fel och fusk kommer att vara stor även med det nya systemet.”

Resonemangen härstammar enligt Altingets uppgifter framför allt från Skatteverkets remissvar, som kritiserade flera delar av skattereduktionens upplägg.

Men samtidigt är det tydligt att det nuvarande reseavdraget lider av väldigt stora brister, där uppemot en tredjedel av avdragen bedöms felaktiga och särskilt gynnande storstadsbilpendlare.

Risk för ökade skattefel

Sverigedemokraterna har tidigare pekat på att partiet vill se ett tillskott till Skatteverket för att kunna bekämpa de felaktiga avdragen. Men varken M-finansministern Elisabeth Svantessons stab eller Westroth vill utlova till Altinget att ett sådant tillskott prioriteras i budgetförhandlingarna som nu pågår.

– Vi har sagt att det är önskvärt, i och med att vi vet att skattefelen har varit förhållandevis stora. Men det är upp till budgetförhandlingen att avgöra, säger Westroth till Altinget.

Samtidigt vet vi ju att dagens system har många brister?

– Det finns nog inga system utan brister, men vi får försöka arbeta med att komma tillrätta med de problemen som finns med nuvarande system.

Arbetsregioner centralt

Ett annat argument som anges är att storlekarna på arbetsmarknadsregionerna kunde påverkas negativt av beslutade skattereduktionen, särskilt i områden där kollektivtrafiken är bristfällig. 

Jämförelsen görs med den beslutade skattereduktionsmodellen, men Westroth anser att det även gäller om de gått fram med det ”sockrade” förslaget.

– I och med att det fortsatt fanns en grupp långpendlare som skulle få det sämre än i dag så var vår modell att föredra, säger Westroth till Altinget.

Det rör sig då om en relativt liten grupp långpendlade höginkomsttagare, som åker över åtta mil per dag?

– Det är klart att det ”sockrade” förslaget skulle bli en förbättring jämfört med det systemet som regeringen gick fram med i sin proposition. Dock har drivmedelspriserna skjutit så i höjden, att det finns anledning att förbättra avdraget för bilpendlarna och i synnerhet då de som inte har kollektivtrafik som ett alternativ.

Fortsatt risk för överkompensation

”En annan icke önskvärd effekt av den avståndsbaserade och färdmedelsneutrala modellen är risken för överkompensation i förhållande till de faktiska kostnaderna för vissa arbetspendlare,” skriver regeringen vidare.

Den överkompensationen, som framför allt gäller kollektivresenärer i stora pendlingsregioner, skulle samtidigt förstärkas än mer av det sockrade skattereduktionen. Men det kan också ske genom det nya regeringsförslaget, enligt Altingets uppgifter, bland annat för vissa bilpendlare med låga bränslekostnader.   

– Vad jag kan se, som har räknat på ett antal olika fall, så är det dock i få fall, anger Westroth.

Ert beslut innebär att arbetet med att nå de transportpolitiska klimatmålen försvåras ytterligare, ovanpå tidigare reduktionspliktsplan. Hur ser du på det?

– Ja, slutar folk att åka till jobbet så får du till en transporteffektivisering, men det är inte en önskvärd situation. Jag tror att det är förhållandevis få som hade kunnat åka kollektivt som tar bilen i stället, säger Westroth och fortsätter:

– Men det är klart. Jag ser ju trafiken i Stockholm och att det är väldigt många som kör bil. Det kanske då är sådana som egentligen kunnat åka kollektivt också. Men jag tror att de personerna som kör sina stora bilar, hade förmodligen kört sina stora bilar oavsett vilka skattepålagor vi sätter på dem.

Han tillägger:

– Man sparar ju trots allt mer pengar på att använda kollektivtrafik om man har möjlighet till detta, oavsett vilket system för reseavdrag som man hade haft

jacob@altinget.se