De överklagar besked om internmoms till Högsta förvaltningsdomstolen

Studieförbundet Vuxenskolan betalar cirka 4 miljoner kronor om året i så kallad internmoms. De ville tillsammans med Riksidrottsförbundet och Studieförbunden i samverkan få prövat om förändringarna i den nya momslagen från i somras gör någon skillnad i praktiken.

{{toplink}}

Det korta svaret är nej. ”Tillhandahållande av tjänster inom redovisning, lön, HR och IT har inte ansetts omfattas av undantaget från skatteplikt för tjänster inom fristående grupper”, skriver Skatterättsnämnden i sitt förhandsbesked.

– I det här fallet vinner Skatteverkets tolkning. Men vi har överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen – och det har Skatteverket också. Två av sju ledamöter i Skatterättsnämnden är skiljaktiga och det tycker vi är viktigt. Inte minst vilka argument de stöder sig på, säger Johan Karlsson, förbundsjurist på Riksidrottsförbundet, till Altinget.

Politisk enighet – oklart resultat

Det finns en bred politisk enighet kring att frågan om den så kallade internmomsen borde lösas. Det är den moms som bland annat ideella organisationer måste betala, om de delar på kostnader internt när samma organisation formellt består av flera juridiska personer.

Det har fått till följd att när exempelvis Studieförbundet Vuxenskolan centralt kostnadsdelar it-, löne- HR- eller redovisningstjänster med sina lokalavdelningar, så får de betala moms för detta.

– Vi ser oss som en organisation, både gentemot staten och mot våra deltagare. Skatteverket tolkar oss som 30 olika, eftersom vi har olika organisationsnummer. Där fallerar logiken, säger Linus Olofsson, tf förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan till Altinget.

Johan Karlsson lyfter samma argument.

– Det blir tokigt om momslagstiftningen ska styra hur vi demokratiskt väljer att organisera oss. Jag tror inte att någon hade tänkt att det är så det ska fungera, säger han.

Den 1 juli 2023 trädde en ny momslag i kraft. Som en del av den skulle lagstiftningen ändras så att den blev så generös som EU:s momsregler medger, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget i januari när regeringen hade beslutat om propositionen.

{{toplink}}

Men tämligen omgående kommenterade Skatteverkets jurister att den nya skrivningen i praktiken inte skulle förändra något, utan att det var en kodifiering av en praxis som Skatteverket redan följde.

Skatterättsnämnden går med siffrorna 5–2 på Skatteverkets linje:

”Utifrån beskrivningen i ansökan gör Skatterättsnämnden bedömningen att det är fråga om sedvanliga tjänster inom redovisning, lön, HR och IT som inte har särskild anknytning till [enheters inom gruppen] verksamhetsinriktning i form av (…). De synes inte vara mer anpassade än vad som generellt krävs för denna typ av tjänster. Tjänsterna kan därmed inte anses direkt nödvändiga för att bedriva verksamheten.”

Men två ledamöter har anfört ”Skiljaktig mening”. Jeanette Fored som är SKR:s expert inom mervärdesskatt, och Anna Sandberg Nilsson, som har samma roll på Svenskt näringsliv. I sin motivering skriver de bland annat: ”Danska Skatterådet har i flertal bindande svar bedömt en rad olika tillhandahållanden och att dessa omfattas av aktuellt villkor och således av undantaget.”

Vill se prejudikat

Även om Skatteverkets linje var den som vann gehör i Skatterättsnämnden, så ser myndigheten en poäng med att få fram ett prejudikat.

– Det har varit mycket skriverier och många diskussioner. Ett förhandsbesked i all ära, men det är inte prejudicerande. Det är däremot en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Vi tycker att det skulle vara bra att få ett prejudikat, säger Kerstin Alvesson, rättslig expert på Skatteverkets rättsavdelning till Altinget.

Hon berättar att Skatterättsnämnden hade uppe ett liknande fall 2015, men att det då inte gick vidare till HFD.

– Då tyckte vi inte att det behövdes, men det gör vi nu. Oavsett vad Skatteverket tycker är rätt väg, eller hur sökande vill att det ska vara, så är det viktigt att det blir klarlagt om en tjänst är direkt nödvändig eller inte. Det för rättsutvecklingen framåt. Då räcker det inte med ett förhandsbesked.

Är det vanligt att ni överklagar?

– Det händer ibland om vi tycker att frågan har stor betydelse för rättsutvecklingen, säger Kerstin Alvesson.

Centerpartiets Helena Vilhelmsson är en av de politiker som driver frågan om internmomsens avskaffande. Hon kallar Skatterättsnämndens beslut för ”oerhört tråkigt, men trots allt ganska väntat”.

– Skatteverket var tydliga när riksdagen fattade beslut om den nya momsskattelagen: Den kommer inte att göra någon skillnad, säger Vilhelmsson till Altinget.

– Det är tur att beslutet är överklagat. Skatterättsnämnden skriver att saknas rättslig vägledning. Och då kommer regeringen inte att göra något, misstänker jag. Men den borde konstatera ”Vi hade fel, det blir ingen förändring med den nya momsskattelagen”. Då borde man föreslå hur vi ska förändra den svenska lagstiftningen så att vi kan göra som exempelvis i Danmark, där de tillåter kostnadsfördelning även bland företag och fackföreningar.

Ska ta upp frågan i riksdagen igen

Hon säger att det knappast är aktuellt att lyfta frågan i utskottet igen, då regeringen fortfarande har ett tillkännagivande att hantera.

– Men vi kommer att ta upp frågan i kammaren med en riksdagsfråga. Och beroende på svaret kommer det att bli en interpellation, säger Helena Vilhelmsson.

Linus Olofsson på SV pekar på negativa konsekvenser, om Skatterättsnämndens linje vinner laga kraft.

– Då straffbeskattas de tjänster som har en organisationskoppling, men som Skatteverket ser som tjänster som går att köpa på stan i konkurrensutsättning.

– IT och löneadministration är produkter som går att köpa av en konsultbyrå. Men om man tittar på vilken funktion de har i en folkrörelse så innefattar den kunskap, ideologi och verksamhetsinriktning. Det finns både historiskt och framåt ett värde av att behålla den i sin organisation.

Om vi tar it som exempel, varför måste man kunna SV:s historia och ideologi för att utföra de tjänsterna?

– Det behöver man inte i alla hänseenden. Men det underlättar och är varumärkesstärkande om en supportfunktion som hjälper lokalföreningar med hemsidor har en förförståelse för vad som är aktuellt för organisationen just nu, vilket språk vi använder och vad som är kittet som håller oss samman. Visst kan en extern byrå göra det också, men det valet måste jag få göra i min organisation, säger Linus Olofsson.

anders@altinget.se