Svenska EU-politiker: Inte aktuellt att skicka asylsökande till Rwanda

Det är inte aktuellt för EU att börja skicka asylsökande till Rwanda. Det säger flera svenska EU-politiker efter att Storbritannien i dagarna beslutat att göra just det. Men alla håller inte med ­– och förslaget är uppe i valkampanjen inför EU-valet.

STRASBOURG. Natten till tisdagen beslutade det brittiska parlamentet att börja skicka personer som söker asyl i Storbritannien till Rwanda och låta deras ansökan prövas där. Liknande förslag har tidigare även varit uppe på tal i exempelvis Danmark.

Inför EU-valet i juni är det också en av punkterna i det valmanifest som det europeiska kristdemokratiska partiet EPP – där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna sitter – lagt fram.

Trots det här är den så kallade Rwanda-modellen inte ett alternativ för EU just nu. Det säger flera svenska EU-politiker till Altinget.

– Vi har precis, med stor majoritet i både ministerråd och i parlamentet, antagit en stor asyl- och migrationspakt och i den finns det inga öppningar åt det hållet. Så det tror jag inte kommer att hända, säger ansvariga EU-kommissionären Ylva Johansson.

Själv anser hon att det är ett dåligt sätt att hantera migration på.

– Jag tycker att det är väldigt konstigt att ta personer som är i ett land och skicka dem till ett land där de aldrig någonsin har varit och säga att de ska stanna där.{{toplink}}

Brist på frivilliga mottagarländer

Den moderata EU-parlamentarikern Tomas Tobé var parlamentets huvudansvarige i förhandlingar av en central del av migrationspakten. Han tror att nästa steg i migrationspolitiken kommer att handla mer om samarbete med länder utanför Europa. Till skillnad från hans partigrupp EPP ser han dock inte att Rwanda-modellen är aktuellt att införa idag.

– Det kan låta som en enkel idé men man måste vara realistisk också. Det är inte så att tillräckligt med länder räcker upp handen och säger att de vill sköta EU:s invandringspolitik, säger han.

– Vi har i (migrationspakten, reds. anm.) inte med frågan om att kunna söka asyl utanför Europa. Jag stänger inte dörren för det men det är inte huvudlösningen på detta. Europa måste ta ansvar för alla de människor som kommer till vårt territorium.

Alternativa modeller

Migrationspakten sätter dock inte gränser för all sorts samarbete med tredje land om att ta emot asylsökande till EU och diskussioner om andra möjliga modeller florerar i den politiska debatten. Nyligen ingick Italien ett avtal med Albanien om att de ska ta emot asylsökande.

– Det är något helt annat. Det är de som är räddade på internationellt vatten som kommer att få sin asylansökan prövad av italienska tjänstemän enligt italiensk lag – vilken är EU-lag – och om de får asyl så kommer de till Italien, säger Ylva Johansson.

Politiskt motstånd

Inte heller vänsterpartisten och EU-parlamentarikern Malin Björk, som även hon var parlamentets ansvarige för en del av migrationspakten, tror att Rwanda-modellen kommer att vinna mark i EU den närmsta tiden.

– Av två anledningar: Jag tror och hoppas att det politiska motståndet kommer vara tillräckligt kraftfullt för att sätta stopp för det. Vi ska ha rätt att söka asyl i Europa och det är medlemsländernas ansvar att hantera det, säger hon till Altinget.

– Och det andra är naturligtvis att det inte fungerar i praktiken. Det kommer inte att gå att hålla på att skyffla flyktingar hur som helst över kontinenterna, säger hon.{{toplink}}

SD: Allt är möjligt

Från sverigedemokratiskt håll ser man dock inga hinder mot att gå i Storbritanniens fotspår. De har förespråkat Rwanda-modellen och fått med sig sin partigrupp ECR på den linjen.

– Att flytta hela asylprocessen, inklusive mottagandet, utanför unionen är det enda sätt vi kan använda för att stoppa illegal migration till EU, säger EU-parlamentariker Charlie Weimers (SD).

Han pekar dock på att det kräver att den universella asylrätten lyfts ur EU:s stadgar om de universella rättigheterna och att EU stoppar processen för att ansluta sig till Europakonventionen. Men uppdraget är inte omöjligt enligt sverigedemokraten.

– Alla sade att det var omöjligt att reformera svensk migrationspolitik men det har visat sig vara möjligt. På samma sätt kommer verkligheten att tvinga fram omfattande reformer av EU:s migrationspolitik, säger Charlie Weimers.

Forrige artikel De överklagar besked om internmoms till Högsta förvaltningsdomstolen De överklagar besked om internmoms till Högsta förvaltningsdomstolen Næste artikel Partiledarna i möte om desinformation: ”Gemensamt ansvar” Partiledarna i möte om desinformation: ”Gemensamt ansvar”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.