De startar kampanj om konkurrensen från kommunala secondhandbutiker
När kommuner startar egna secondhandbutiker konkurrerar de ut ideella och privata aktörer genom att dumpa marknaden. Det hävdar Skoopi, Småföretagarna, Coompanion och Nyföretagarcentrum. Avfall Sverige hänvisar till Avfallstrappan och att det handlar om återvinningsarbete.
De fyra kritiska organisationerna startar nu något de kallar för en upplysningskampanj. Ulrica Persson, ordförande för Skoopi, illustrerar problemet som deras medlemmar brottas med.
– När jag fyllde jämnt skulle vi köpa vinglas. Jag gick till ett antal second hand-butiker i Borlänge och köpte det som fanns. De kostade 10–15 kronor styck. När vi gick till kommunens second hand så kostade samma vinglas två kronor, säger hon till Altinget.
Inte kommunal kärnverksamhet
Skoopi är en intresseorganisation för arbetsintegrerande sociala företag (ASF), där målgruppen är människor som står långt från arbetsmarknaden. De menar att medan kommunallagen visserligen tillåter kommuner att bedriva verksamhet för att skapa sysselsättning för utsatta grupper som inte kommer in på arbetsmarknaden, men att varje kommun måste göra en bedömning av om det som är lagligt också är lämpligt ur konkurrenshänseende.
– Det här är inte kommunal kärnverksamhet, det är bara orimligt. Den offentliga sektorn måste begränsa sin privata näringsverksamhet och fokusera mer på sina kärnuppgifter. Därför är det dags att begränsa den offentliga driften av näringsverksamhet som konkurrerar med privata företag, säger Caroline Szyber, vice ordförande Småföretagarnas riksförbund till Altinget.
Secondhandmarknaden växer
Secondhandmarknaden har vuxit enormt. Svensk handel skrev en rapport våren 2021 där de kom fram till att den omsätter runt 20 miljarder per år. Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert på Svensk handel, säger till Altinget att den siffran gällde såväl butikshandel som handel mellan privatpersoner. Även Blocket och Tradera räknades in.
Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, hänvisar till att det handlar om återvinning – inte om näringsverksamhet.
– Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att jobba enligt Avfallstrappan. Det innebär att de behöver jobba med återbruk och återanvändning. I en del kommuner finns inga ideella eller privata secondhand, och där sätter kommunen in egna återbruksverksamheter, säger Camilla Nilsson, rådgivare på Avfall Sverige till Altinget.
Avfallstrappan är ett EU-direktiv som finns inskrivet i miljöbalken. Där anges hur avfallet ska tas omhand, enligt fem nivåer: förebygga, återanvända, materialåtervinna, utvinna energi och deponera.
Dumpar ni priserna?
– Anledningen till att kommunen ibland kan sätta lite lägre priser är för att de inte får bedriva verksamhet i vinstsyfte. Man måste sätta självkostnadspriser och det kan upplevas som orättvist, för de ideella kanske måste ta lite mer, säger Camilla Nilsson.
Ulrica Persson på Skoopi säger att påverkan inte bara gäller second hand.
– Det gäller alla typer av kommunala arbetsmarknadsenheter som säljer varor och tjänster till privatpersoner eller till näringslivet. Kommunerna har helt andra ekonomiska förutsättningar. De kan samutnyttja maskiner, interndebitera hyror som då kanske inte blir marknadsmässiga, och de kan till exempel bemanna butiker med extratjänster som inte vi har tillgång till, säger hon.
Dubbla risker
Altinget har pratat med flera personer verksamma i secondhandbranschen. De ger ungefär samma bild, att problemet är dubbelt. Dels öppnar kommuner så kallade återbruk vid sopstationer, när det redan finns secondhandaktörer på marknaden. Dels finns det en risk att även i de fall då kommuner etablerar verksamheter där det saknas andra aktörer, så kommer ingen annan att vilja öppna en secondhand där.
Tillbaka till Camilla Nilsson, Avfall Sverige.
– Kommunen och deras återbruk är ute efter samma sak som de andra aktörerna: att minska avfallet och öka återanvändningen. Man gör det från olika utgångspunkter, säger hon.
Kan du utveckla?
– Den ideella aktören jobbar utifrån egna idéer men kommunen har flera olika mål och ett lagstadgat ansvar. Dels minska avfallet, dels samarbete med andra kommunala verksamheter, som Arbetsmiljöenheten. Återbruk är också ett tillfälle för personer att arbetsträna och lära sig svenska.
– Sedan ska man inte glömma att många kommuner samarbetar med ideella organisationer, som får hämta produkter på återvinningscentraler, säger Camilla Nilsson.
Erikshjälpen är en av de stora secondhandaktörerna, med 63 butiker i 50 kommuner. Anette Alm Gustafsson är verkställande chef för deras secondhandverksamhet. Hon säger att hon inte har sett att detta skulle vara ett omfattande problem.
– Jag skulle gärna se att kommunerna tittar på hur man kan utöka samarbetet med de ideella aktörerna. Vi tar hand om gåvor som vi sorterar. För mycket av det som lämnas in till oss är inte säljbart skick utan går till återvinningscentraler. Det kostar oss ganska mycket pengar, säger hon till Altinget.
Det offentligas roll
Magnus Nikkarinen på Svensk handel säger att frågan om offentliga som bedriver näringsverksamhet är dynamisk.
– I takt med att secondhandsegmentet växer, så blir frågan allt viktigare om vad det offentliga egentligen har för roll.
– Om det inte finns några alternativ eller någon konkurrerande verksamhet, så kan man kanske öppna en secondhand i en uppstartsfas. Men när man konkurrerar med både ideell och privat sektor så tycker vi att man bör se över det, så att de inte slår ut andra verksamheter, säger Magnus Nikkarinen.
V: Vi har fått in skrivningar i Nato-propositionen
Stödracet har börjat: Så ska EU ta sig an den gröna omställningen
