De tänker rösta nej till försvarsavtalet med USA
I juni ska riksdagen debattera och besluta om att det avtal som ger USA tillgång till militärbaser i Sverige. Men två partier kommer att rösta emot. ”Det är en principiell fråga för oss”, säger V:s försvarspolitiska talesperson Hanna Gunnarsson.
”Ett väldigt viktigt avtal.” Det säger Anna Starbrink om det så kallade DCA-avtalet som riksdagen ska hinna behandla innan riksdagsledamöterna går på sommarlov. Det innebär att riksdagen ska ge grönt ljus till överenskommelsen mellan Sverige och USA om att amerikanska försvaret får tillgång till 17 militärbaser i Sverige.
– Vi är väldigt positiva till att vi får det här avtalet. Det är ju många andra länder som har det redan, det klarar ju ut förhållandena mellan Sverige och USA när det gäller möjligheterna att ta emot stöd från USA, säger Anna Starbrink, ledamot i försvarsutskottet, till Altinget.
De säger nej
Men det finns två partier som kommer att trycka på den röda knappen vid voteringen i kammaren: Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
– Miljöpartiet kommer att rösta nej till DCA-avtalet med anledning av att det inte tydligt stänger dörren till kärnvapen på svenskt territorium, säger MP:s försvarspolitiska talesperson Emma Berginger och fortsätter:
– I avtalet så finns det skrivningar som säger att svensk lagstiftning ska respekteras, samma skrivningar som Finland har i sitt avtal, men Finland har till skillnad från Sverige en lagstiftning som förbjuder kärnvapen på sitt territorium. Vi skulle vilja se en motsvarande lagstiftning i Sverige.
För Miljöpartiets del är det frågan om kärnvapen som är haken, inte avtalet som sådant.
– När Sverige nu är Nato-medlem så är det naturligt att vi har samarbete med andra allierade. Det är bra att vi har avtal som reglerar formerna för utländsk militärs närvaro i Sverige, säger hon.
Svagt argument om kärnvapen
Emma Berginger anser inte att argumenten om att kärnvapen på svensk mark ändå inte är aktuellt är för svagt.
– Det kanske inte är aktuellt i dag, men vi vet inte hur omvärlden utvecklas. Att låta riksdagen tydligt sätta ner foten, bestämma i en lag att det inte ska förekomma kärnvapen på svenskt territorium, det är att ge tydligt besked både till svenska folket och till våra regerande, säger hon.
Inte heller Vänsterpartiet köper argumentet om att det ändå inte är aktuellt med kärnvapen på svensk mark och att det därför inte behöver finnas med i avtalet.
– Det är ju det de säger till oss, då säger vi att vi lika gärna kan skriva in det i avtalet, om det inte är aktuellt. Så har vi det svart på vitt och slipper vi tjafsa om det, säger Hanna Gunnarsson till Altinget.
Hon fortsätter:
– Jag litar på Kristersson när han säger att han inte vill ha kärnvapen i Sverige, men jag vill ha det svart på vitt, därför att jag vet att när amerikanerna kommer och säger "det här behöver vi" – då säger inte en borgerlig regering nej. Det är lite det som är vårt problem, när det är ord som vi inte riktigt tror finns i handling, fortsätter hon.
Men även om de övriga partierna skulle gå MP:s och V:s krav i kärnvapenfrågan till mötes, så skulle det inte räcka för att få Vänsterpartiet att ge avtalet grön flagg.
– Vi kommer att rösta emot. Det är en principiell fråga för oss. Vi vill inte ha permanenta utländska baser, om de så är amerikanska eller från andra länder. Det är också principiellt att det är svenska lagar som ska gälla för Sverige, vi bör inte ha varken skattefrihet eller straffrihet om man begår ett brott i Sverige, säger Hanna Gunnarsson och syftar på att avtalet innebär att den amerikanska militära och civila personalen kommer att lyda under USA:s lagar på plats i Sverige.
L: Om Iran riktar kärnvapen mot Sverige
Anna Starbrink hör till dem som anser att kärnvapenfrågan inte behöver regleras i avtalet, eftersom det inte är ”aktuellt överhuvudtaget med kärnvapen i Sverige”.
– Vi kan inte veta vad som händer på lång sikt, om Ryssland, Iran, Kina skulle börja rikta sina kärnvapen mot Sverige eller våra grannländer, då måste vi ha förmågan att försvara oss. I det läget ska vi ta ställning till vad som är det bästa för Sverige, inte genom att på förhand skriva fast oss i olika lösningar, säger hon.
Lars Wistedt, vice ordförande i försvarsutskottet och SD:s försvarspolitiska talesperson, ser inga tveksamheter.
– Vi har en väldigt tydlig policy nationellt. Det kommer gälla samma sak för USA. Det står i inledningen på avtalet, att det ska ske med respekt för Sveriges lag, suveränitet och de policyer vi har.
Så det finns ingen tvekan om vad som gäller?
– De har inte ens ställt frågan. Dessutom är det inte någonting man bara tar under armen och kommer till Sverige med och gömmer på plutonsförrådet på F17. Det här kräver jättearrangemang vad gäller förvaring och säkerhet, säger han och fortsätter:
– Sedan är det en annan sak i krigstid. Men jag ser heller inte då att det finns anledning att basera det här rent strategiskt.
Någon bredare debatt kring DCA-avtalet anser inte Lars Wistedt är nödvändigt, däremot behövs det folkupplysning om vad avtalet innebär och vad det inte innebär. Han är mycket nöjd med att avtalet inom kort ska vara på plats, om de sista stegen går som planerat.
– Många tror ju att man blåser i visselpipan, så står en pansarbrigad runt hörnet. Men man ska lösa allt det här juridiska, strafftekniska, skatter, import, förvaring. Det är massor med saker. Har man inte gjort det, då blir det tvärstopp vid gränsen, säger Lars Wistedt.
Propositionen ännu inte klar
Regeringen beslutar om propositionen vid sitt sammanträdet på torsdagen. Lagrådet har granskat avtalet och de lagändringar som regeringen föreslår krävs för att genomföra avtalet. Lagrådet har en lång rad lagtekniska synpunkter i det 20-sidiga yttrandet, men har inga synpunkter på avtalet som sådant:
”Det är inte Lagrådets uppgift att ta ställning till om överenskommelsen är lämplig eller att granska enskilda delar av överenskommelsen” skriver Lagrådet.
Debatt och beslut i riksdagen är planerat till den 18 juni.
{{toplink}}
Maktskifte i transporttoppen öppnar för ökat svenskt inflytande
Idéburet register lyfter inte – trots sänkt avgift
