Idéburet register lyfter inte – trots sänkt avgift
(Foto: Jonas Ekströmer/TT)
I december sänkte Kammarkollegiet registeravgiften för idéburna aktörer i välfärden, då bara 19 dittills hade registrerat sig. Fyra månader senare är de 18. ”Det är uppenbart att registret har inbyggda problem som gör att det inte fyller den funktion som var syftet”, säger Famnas tillträdande generalsekreterare Emma Henriksson.
Det var i slutet av förra året som Kammarkollegiet meddelade att de sänker årsavgiften från 12 000 kronor till 1 600 kronor för de aktörer som vill finnas med i registret över idéburna organisationer. Registret upprättades som en följd av att den nya lagen som trädde i kraft den 1 januari 2023, där möjlighet ges att vid vissa tillfällen reservera upphandlingar och valfrihetssystem för idéburna aktörer.
Men hittills har det inte fått luft under vingarna. 18 organisationer har registrerat sig.
{{toplink}}
– Dessutom tillhör några av dem samma entiteter. I praktiken är det elva aktörer, där några av dem har flera verksamheter registrerade, säger Emma Henriksson, tillträdande gs för Famna till Altinget.
Oklar tillämpning
Redan innan registret var igång varnade Famna för att avgiften riskerade att bli för hög och därmed kunde skrämma bort många mindre aktörer. Så med en avgift på 1 600 kronor, varför tar det inte fart?
Emma Henriksson pekar på att det är en ny lagstiftning, där regelverket ännu inte är rättsligt prövat. Det finns en oro för hur begreppet värdeöverföring kommer att tolkas i rätten. För att godkännas som idéburen aktör ska man garantera att inga värdeöverföringar görs.
– Syftet är att du ska återinvestera överskottet och fortsätta att bedriva verksamhet på den idémässiga grunden. Lagstiftningens intention är att ägarna inte ska kunna dela ut vinst. Men ingen vet hur rättsläget ser ut, och då kan den typ av värdeöverföring man vill skydda sig ifrån också fånga sådana insatser som är hela poängen med ens verksamhet.
Hur då?
– Om man hjälper människor som har det ekonomiskt tufft så finns det en oro för att det ska räknas som värdeöverföring när man hjälper människor med hyran, delar ut matkassar, ger behövande kläder och så vidare.
För lite information
En annan aspekt som Famna tidigare har lyft är att registret skulle ha varit mer användbart för potentiella upphandlare om det också innehöll uppgifter om var en aktör har sina verksamheter. De vill också se så kallade CPV-koder. I dag finns bara adressuppgift till organisationens huvudkontor, samt ett organisationsnummer.
– Jag tror att regeringen och myndigheten behöver titta på vad som är orsaken till att inte fler registrerar sig och ha en nära dialog med de aktörer som var tanken att registret ska inkludera. Vad är orsaken till att man avstår?
Emma Henriksson säger att det är omvittnat svårt att genomföra helt nya reformer, att om något inte fungerar som man hade tänkt så får man fortsätta att utveckla det. Så hon vill inte använda ordet fiasko.
– Det blev inte rätt. Men det behöver inte betyda att det är ett fiasko, det betyder bara att det inte är klart, säger Emma Henriksson.
Civilminister Erik Slottner har avböjt intervju.
De tänker rösta nej till försvarsavtalet med USA
Efter svenska regeringens beslut: Grönlands regeringschef bojkottar Nordiska rådet
