Efter Putinpaketet: Svaren regeringen måste ge
I ljuset av vad den politiska oppositionen begärde, får regeringens Putinpaket ses som måttfullt, och i delar bättre än väntat. Men det väcker en rad frågor som finansminister Damberg behöver besvara i närtid. Det skriver Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.
- Vad gör regeringen om oljepriset blir normalt igen? På regeringen låter det som att oljepriset är rekordhögt, men från toppen på 132 dollar fatet den 8 mars har det redan sjunkit med 25 procent. Allt fler bedömare ser det som troligt att oljepriset fortsätter nedåt. Ska indexeringen av drivmedelspriser då ändå pausas för tredje året i rad och är det då verkligen rimligt att den 1 juni sänka skatten på diesel till EU:s miniminivå?
- Är träffsäkerhet underordnat? ”Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för hushåll med svag ekonomi”, anger regeringen som motiv för den tillfälliga höjningen för barnfamiljer. Däremot är det förstås inte träffsäkert att ge en tusenlapp till alla privatpersoner som äger en bil. Varför fokuserar regeringen inte på verktyg som träffsäkert gynnar dem med sämst förutsättningar att klara prishöjningarna?
- Är elbilspremien hotad? Den som skaffar en ren elbil får sedan tidigare 70 000 kronor i bonus. Regeringen presenterar nu detta som punkt tre i sitt ”Åtgärdspaket för att möta prisökningar på drivmedel och el till följd av invasionen i Ukraina”, under rubriken ”Kort sikt”. Varför kopplar regeringen bonusen till kriget, och har regeringen inte för avsikt att upprätthålla bonusen på längre sikt?
- Vad sker med de förnybara drivmedlen? Tidigare angav regeringen att ”reduktionsplikten skärps så att mer förnybara drivmedel blandas in i bensin och diesel, och så att långsiktiga förutsättningar skapas för produktion av svenska biodrivmedel”. Nu vill regeringen tvärtom frysa reduktionsplikten för 2023 på dagens nivåer, utan att avvakta den sedan tidigare beslutade kontrollstationen, och ge fossil bensin och diesel den största skatterabatt som EU tillåter. Hur ska inhemska, förnybara drivmedel kunna konkurrera när all stimulans ges till de fossila?
- Ska vi verkligen gynna Putins krigskassa? Nästan tio procent av oljan, bensinen och den diesel vi använder i Sverige är rysk. Eftersom Sverige och EU i motsats till USA och Kanada inte aviserat någon bojkott av rysk olja, betyder bättre villkor för fossila drivmedel mer pengar till Putins krigskassa. Varför gynna importerat fossilt i stället för svenskt förnybart – och är det inte hög tid för en bojkott av den ryska oljan?
Vi ser det i ljuset av oppositionens förslag
2030-sekretarietat väljer en konstruktiv approach till regeringens förslag. Det är beklagligt att satsningen inte fokuserar på de mest träffsäkra och billigaste åtgärderna. Det är ledsamt att regeringen inte kommit på något mer konstruktivt och kreativt än att skicka en check till alla hushåll som äger en bil.
Men vi ser det i ljuset av förslagen från oppositionens partier, med mycket kraftigare stimulans till det fossila på det förnybaras och klimatets bekostnad.
Det krävs långsiktiga svar
Regeringens förslag hotar målet att Sverige år 2030 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta – ett mål som omvärlden inspireras av, som skapar exportintäkter och arbetstillfällen i Sverige.
Men den korta tidshorisonten på de klimatmässigt mest destruktiva förslagen gör att målet fortsatt kan nås. Med ansvarsfulla, långsiktiga och brett förankrade svar på våra fem frågor, kan Sverige trots allt fortsatt vara ledande i omställningen till en fossilfri fordonsflotta.
Vad ska hyresgäster och hyresvärdar göra när krisen eller kriget kommer?
Avverkning av skog utgör det största hotet mot biologisk mångfald
