Efter talmanskaoset – riksdagen ser över reglerna
Förra hösten krävdes hela tre omgångar för att välja den tredje vice talmannen och flera ledamöter röstade på personer som inte kandiderade. Nu ska riksdagen se över reglerna för talmansvalet.
Riksdagsstyrelsen, med ledamöter från alla riksdagens partier, har fattat beslut om en ny utredning som bland annat ska se över riksdagens stöd till ledamöterna.
Men utredningen ska också titta på andra frågor av relevans för riksdagsledamöterna. Det handlar bland annat om ordningen för att utse riksdagens talmän, en process som efter förra riksdagsvalet tog flera oväntade vändningar.
Medan Andreas Norlén omvaldes med ett snabbt ja, krävde valet av både andre och tredje vice talman flera slutna omröstningar där också helt nya namn dök upp i urnan. Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Martin Ådahl, som inte ställde upp i valet, fick mer än tio röster.
– Att man använder omröstningen till att lattja runt som en busig skolpojke, det är brist på respekt, säger han till Altinget.
Ådahl tror att det var sverigedemokrater som röstade på honom på skoj. Han kan leva med det, säger han. Däremot tycker han att det är dumt att slänga bort sin röst ”som att det inte är viktigt alls”.
– Det är ett riktigt val till en viktig post och ingår i vårt förtroendeuppdrag, säger han och pekar på en bristande respekt gentemot de som faktiskt kandiderar.
Den nya riksdagsutredningen ska nu dels se över möjligheten att rösta på kandidater som inte nominerats, så att samma sak inte händer igen, dels antalet omgångar per val. Förra gången tog talmansvalen nära 6 timmar.
– Värre saker har drabbat oss än att det tar tid att välja de här posterna, men det är klart att ju enklare det är desto mer transparent är det för väljarna och desto mindre gör vi bort oss, säger Martin Ådahl.
Höjt partistöd
Det blir en kommitté med ledamöter från alla riksdagspartier som ska genomföra den omfattande utredningen. Utöver talmansvalet ska man även titta på arbetsbelastningen och arbetsfördelningen för riksdagens ledamöter. Det handlar både om vilka frågor som hamnar i vilka utskott, men också om riksdagsårets början och slut.
Utredningen, som ska vara färdig om ett och ett halvt år, ska även fokusera på hur riksdagens stöd till ledamöterna kan förbättras.
Matheus Enholm (SD) är ledamot i konstitutionsutskottet som tagit initiativ till den nya utredningen.
– Förhoppningen med detta är att man tar en titt på hur man kan minska det administrativa arbetet för ledamöterna så att de i stället kan lägga tid på politikens innehåll, säger han.
Det handlar dels om vilken form av stöd som behövs och omfattningen, men också det ekonomiska stödet.
Partibidraget till riksdagspartiernas kanslier har varit detsamma sedan 2001 och ska nu ses över. I väntan på utredningen har dock riksdagsstyrelsen beslutat att stödet ska höjas med 40 procent redan från årsskiftet.
– Den bedömning som vi gör är att stödet har urholkats under de här åren och att partiorganisationerna definitivt behöver de här medlen, sade Johan Löfstrand (S), ledamot i riksdagsstyrelsen, till Altinget tidigare i höstas.
{{toplink}}
Hon ska leda utredningen
Berit Högman, tidigare landshövding i Västernorrlands län och riksdagsledamot för Socialdemokraterna mellan 2002 och 2018, ska leda kommitténs arbete.
I övrigt består kommittén av tolv ledamöter, däribland tidigare infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) och Sverigedemokraternas tidigare gruppledare Henrik Vinge. S får tre platser i kommittén, M och SD två vardera och de övriga partierna har fått nominera en ledamot var.
Kommittén ska redovisa sina förslag senast den 31 mars 2025.
Regeringsbeslut kritiserades – men även opposition skrotar stadsmiljöavtalen
S vill ha kommunala kristeam mot gängen
