Elektrifieringsarbetets flaggskepp seglade stillsamt förbi

Mitt i en ovanligt het energipolitisk debatt landade resultatet av ett brett samarbete mellan branschaktörer, myndigheter och intressenter ner i valårsmyllan: elektrifieringsstrategin. Men utsikterna för bred politisk uppbackning före valdagen får nog stanna vid en from förhoppning för marknadsaktörerna.

En diger att-göra-lista på 67 punkter för de kommande tre åren las fram av energiministern på torsdagseftermiddagen. Fokuset: att fortsätta arbetet med att bygga ut och om energisystemet mot ökad elektrifiering.

Men resultatet av det breda samverkansprojektet mellan branschaktörer, myndigheter och andra intressenter under ledning av tidigare energirådet Truls Borgström välte inga kiosker.

Det är nämligen andra tongångar för tillfället i den energipolitiska debatten, och de politiska lägren är kanske inte de mest försonliga. Måndagens partiledardebatt i TV4 blev bland annat ännu ett tillfälle för bland annat högeroppositionen att trumma in sin kritik mot kärnkraftspolitiken, även om ambitionerna kanske gick lite väl långt i 100-dagarslöftet från M:s ekonomisk-politiska talesperson.

Men det är månne inte heller så konstigt att tongångarna ser ut som de gör, med tanke på den potential i valdebatten som både elprisfakturor, vindkraftsaffischer och kärnkraftsavfall tycks kunna mobilisera.

Branschönskemål och politiska realiteter

Företrädare för tio branschaktörer gav förvisso en tydlig uppmaning till partierna i efterspelet av presentationen av strategin: ”för att ge oss nödvändig långsiktighet och förutsägbarhet för att våga göra mångmiljardinvesteringar krävs bred politisk uppslutning.” 

Men marknadsaktörernas krav på att partierna inte ska fastna ”i en förenklad produktionsslagspolemik” kan bli svåra att hörsamma för tillfället. Samtidigt ser nog de flesta partipolitiska företrädarna poänger med att samlas bakom långsiktiga spelregler, i alla fall efter valdagen.

Kanske kan ett delvis nytt energipolitiskt lag bland partierna också skapa ytterligare förutsättningar för detta.

What if?

Som detta artikelformat medger så går det att ställa sig frågan om vad som hänt om den ursprungliga deadlinen hade följts och strategin hade lanserats i slutet av oktober förra året? Med tanke på vad som hänt på den energipolitiska arenan sedan dess så hade grogrunden för bred politisk uppbackning troligen varit annorlunda då.

Nu blev så inte fallet, men samtidigt behöver det inte hindra att arbetet med att genomföra strategin fortsätter i bakgrunden. För det första så har strategins förslag en stor fördel – förutom den breda förankringen bland aktörerna – energiproduktionsslagsfrågan tar nämligen ett kliv tillbaka i strategin som  istället fokuserar mer på nät- och marknadsfrågor.

Samtidigt tillsätts ett elektrifieringsråd direkt inom Regeringskansliet för att arbeta med genomförandet av de 67 punkterna i planen. Och det ska också utgöra en plattform för bred dialog mellan ”myndigheter, industri och berörda samhällsaktörer”.

Kanske även det senare omfattar de politiska partiernas representanter?

Beslutskedja: BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning

14/12
2017
11/5
2018
21/12
2021
1/2
2022
9/2
2022
24/3
2022
21/4
2022
10/5
2022
20/10
2022
26/10
2022
27/10
2022

Forrige artikel Dadgostar riktar udden mot S Dadgostar riktar udden mot S Næste artikel Såväl C som SD sitter fast i en medielogik Såväl C som SD sitter fast i en medielogik
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.