EU-ambassadör Lars Danielsson: Ordförandeskapet blir mix av krishantering och lagstiftning

Rysslands krig mot Ukraina ligger som en skugga över det nyss påbörjade EU-ordförandeskapet. Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson ska under våren leda det dagliga arbetet i Bryssel och han ser framför sig en vår präglad av krishantering men också intensivt lagstiftningsarbete. ”Att driva migrationsfrågan framåt blir en av våra främsta uppgifter”, säger han.

Att Sverige fick kickstarta sitt ordförandeskap för EU:s ministerråd med att kalla till krismöte kring ökad smittspridning av covid-19 från Kina kan ses som talande för vad som väntar de kommande sex månaderna. Med krig i Ukraina, och rusande energipriser och rekordhög inflation i dess spår, kommer krishantering prägla det svenska ordförandeskapet. 

– De kommande sex månaderna kommer i stor utsträckning handla om en mix av krishantering och att försöka föra den lagstiftande dagordningen framåt så långt som möjligt, konstaterade Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson vid en pressträff i Bryssel i veckan.  


 
Lars Danielsson kommer under våren att vara spindeln i nätet i det dagliga rådsarbetet på plats i Bryssel – under det svenska ordförandeskapet är det han som leder arbetet i den arbetsgrupp som samlar EU-ländernas ambassadörer, där de flesta avgörande EU-beslut tas.  

”Ukraina påverkar allt” 

Enligt Lars Danielsson kommer Rysslands krig mot Ukraina att på olika sätt påverka allt som görs i vår.  

– Även om mycket gjordes inom EU förra året återstår mycket att göra, sade Lars Danielsson och nämnde fortsatt humanitärt, ekonomiskt och militärt stöd Ukraina, men också att ställa de ansvariga för kriget inför rätta och att stötta Ukrainas återuppbyggnad.

Därtill kommer frågan om ytterligare sanktioner mot Ryssland – där medlemsländerna är splittrade – och Ukrainas önskan om att närma sig EU politiskt. 

– Så Ukraina kommer fortsätta att kasta sin skugga över hela vårt ordförandeskap, sade Lars Danielsson.{{toplink}}

Ekonomi, energi och klimat

Även den fortsatta hanteringen av konsekvenserna av kriget på hemmaplan, som att säkra tillgången till energi och att finna gemensamma sätt att få ner de rusande energipriserna och den ökade inflationen, kommer att vara i fokus under det svenska ordförandeskapet.

Därtill kommer frågan om hur EU ska svara på det amerikanska stödpaketet till gröna företag, det så kallade IRA, som riskerar att snedvrida konkurrensen för europeiska företag.

– Det här kommer bli en stor fråga på det extrainkallade toppmötet 9-10 februari, sade Lars Danielsson.

Parallellt med hanteringen av dessa yttre faktorer ska Sverige driva på för att komma framåt med pågående lagstiftningsärenden. 

Det handlar inte minst om den gröna omställningen, där fokus är att jobba med återstående lagstiftning inom EU:s klimatpaket men också med lagstiftning om biodiversitet och cirkulär ekonomi. 

Bana väg för gemensam migrationspolitik 

En annan stor uppgift som Sverige får sätta tänderna i är att komma framåt med förslaget om en gemensam migrationspolitik, den så kallade migrationspakten, som lades fram hösten 2020. Förhandlingarna kring pakten har gått trögt, men EU-länderna har enats om att försöka få till en överenskommelse innan februari 2024.

– Under vårt ordförandeskap ser vi att vår främsta uppgift inom detta är att se till att de olika juridiska frågorna mognar så att vi kan bana väg för en politisk diskussion och förhoppningsvis en överenskommelse under antingen det spanska ordförandeskapet [i höst] eller det belgiska [våren 2024], sade Lars Danielsson.

Sveriges fokus ligger framför allt på den externa dimensionen av pakten, det vill säga att ”med morötter och piskor” jobba mer med ursprungsländerna och transitländerna kring hur migrationsströmmar ska kunna stävjas, exempelvis genom handelsavtal eller visum. Här finns det mycket att göra, anser Lars Danielsson. 

– Vi måste fortsätta det vi gör men vi måste göra mer, göra det bättre och bättre koordinerat. Det kommer att bli en av de främsta uppgifterna under vårt ordförandeskap, sade Lars Danielsson.{{toplink}}

Forrige artikel S vill ha regemente i Kiruna – svalt intresse från regeringen S vill ha regemente i Kiruna – svalt intresse från regeringen Næste artikel Inför SKR-kongressen: Lutar åt rödgrönt maktskifte Inför SKR-kongressen: Lutar åt rödgrönt maktskifte
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.