EU-kommissionen granskar svenska gränskontroller
(Foto: Anders Bjurö/TT)
Sveriges omstridda inre gränskontroller har pågått i snart åtta år. Nu har EU-kommissionens tålamod med länderna som systematiskt bryter mot Schengenreglerna börjat tryta – och kommissionen kan nu komma att kräva att gränskontrollerna stoppas.
MALMÖ/BRYSSEL. De inre gränskontroller Sverige inrättade som en tillfällig åtgärd för att förhindra inflödet av flyktingar i slutet av 2015 var från början tänkta att vara i tio dagar.
Snart åtta år senare har gränskontrollerna istället kontinuerligt förlängts sex månader i taget, även om motiveringen vid varje förlängning har skiftat. Under pandemin uppgav regeringen att gränskontrollerna var till för att förhindra smittspridning, ibland har de motiverats som ett sätt att förhindra den gränsöverskridande kriminaliteten och senast, i februari, uppgavs koranbränningarna och det ökade terrorhotet som skäl.
– I Schengen finns en möjlighet att temporärt återinföra gränskontroller men det ska ju vara temporärt. Det är orimligt att ha det i över sju år, säger Stefan Müchler, verkställande direktör vid Sydsvenska handelskammaren.
Hans organisation har varit högljudda motståndare mot gränskontrollerna från start. Müchler menar att de är skadliga för ekonomin i Öresundsregionen, då allt färre är beredda att pendla över sundet i och med kontrollerna.
– Det har massa negativa effekter för arbetsmarknaden. Det här är något vi mycket tydligt lider av i Öresundsregionen, säger han.
Gränskontrollerna mellan Sverige och Danmark har förändrats i karaktär genom åren. Från att varje resenär i början var tvungen att visa legitimation till att det numera händer betydligt mer sällan och slumpmässigt att polisen verkligen genomför en id-kontroll. Men tågen från Köpenhamn till Malmö måste ändå stå stilla på perrongen vid den första svenska anhalten – Hyllie – i tio minuter för att möjliggöra en gränskontroll.
– Det låter inte mycket men om du varje dag står still tio minuter på en perrong så är det klart att det på ett år påverkar mycket. Plus att det gör något med hela regionen när du funderar på att jobba i Köpenhamn men hör att tåget står still tio minuter varje dag, säger Stefan Müchler.
Kommissionen inleder formellt samråd
Nu tycks även EU-kommissionen instämma i att gränskontrollerna har pågått alldeles för länge. I en rapport om Schengenläget från i maj i år meddelade kommissionen att de kommer att inleda ett formellt samråd med de länder som återinfört gränskontroller i flera år. Utöver Sverige rör det sig om Danmark, Frankrike, Norge, Tyskland och Österrike.
”Kommissionens ståndpunkt är tydlig: återinförandet av gränskontroller måste förbli exceptionellt, vara strikt begränsat i tid och vara en åtgärd som tas till som sista utväg om det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten,” säger en talesperson för kommissionen i en skriftlig kommentar till Altinget.
Talespersonen förklarar också att syftet med samrådet är: ”att bedöma om de inre gränskontrollerna är nödvändiga och proportionerliga, och grundar sig i förekomsten av ett nytt allvarligt hot...”
Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, säger att kommissionens initiativ sätter press på regeringen.
– Jag uppfattar det som att man säger att nu är man lite trött på Sverige. Om man läser mellan raderna så vill kommissionen att de inre gränskontrollerna ska upphöra och där har man absolut stöd från EU-rätt och även från en dom från EU-domstolen, säger han till Altinget.
Joakim Nergelius syftar på ett beslut från EU-domstolen i april förra året som granskade Österrikes gränskontroller gentemot Slovenien. Domen fastställde att återinförandet av inre gränskontroller inom Schengen bara kan förlängas i mer än sex månader i undantagsfall, om det uppstått nya omständigheter. Och att när de förlängs måste det ”fastställas villkor och förfaranden för att återinföra sådana åtgärder, så att deras exceptionella karaktär säkerställs och proportionalitetsprincipen respekteras.”
Nya poliskontroller kan minska behov av gränskontroller
Efter det domslutet vände sig Handelskammaren till Högsta förvaltningsdomstolen och begärde en rättsprövning av de svenska gränskontrollerna – men nekades prövning.
– Högsta förvaltningsdomstolens beslut är mycket anmärkningsvärt. Att de inte ens tar upp det till prövning utan motivering, säger Joakim Nergelius som hade bidragit med ett rättsutlåtande till Handelskammarens begäran.
I sin rapport om Schengenläget skriver EU-kommissionen att man förväntar sig att det planerade ikraftträdandet i augusti i år av en ny svensk lag som möjliggör poliskontroller i gränsområden, kommer att minska behovet av att återinföra inre gränskontroller. Det handlar om en lag som ger möjlighet för polisen att utföra kontroller såsom kroppsvisitering eller genomsökning av fordon i gränsområden, det vill säga nära exempelvis hamnar, broar och tågstationer – även när det inte finns en brottsmisstanke.
Altinget har utan framgång sökt justitieministern för att få en kommentar om hur regeringen ser på en eventuell koppling mellan de nya poliskontrollerna och gränskontrollerna. Men man kan konstatera att samma dag som lagen om poliskontroller trädde i kraft gick regeringen ut med att gränskontrollerna ska intensifieras.{{toplink}}
Oavsett regeringens planer kan EU-kommissionens nya initiativ få konsekvenser. Deras talesperson bekräftar att de, som en del i det formella samrådet, hittills har haft möten med Sverige på högre tjänstemannanivå.
– Den yttersta konsekvensen kan bli att kommissionen underkänner Sveriges ansökan och att Sverige inte beviljas att förlänga detta ytterligare 6 månader, säger Joakim Nergelius.
– Sedan om Sverige ändå står fast vid det kan kommissionen vända sig till EU-domstolen med talan mot Sverige.
Fem saker att ha koll på i EU-jättarnas framtidsrapport
Fler svenskar får rösta i nästa års EU-val
