EU:s veto under lupp i grupparbete på toppnivå

Framtida reformer av EU:s omröstningsregler och budgetar är ett av ämnena när statsminister Ulf Kristersson (M) och en handfull andra EU-ledare är inbjudna till ett grupparbete i Köpenhamn om EU:s framtid.

BRYSSEL. Inget mindre än EU:s framtida funktionssätt kommer att ligga på bordet när Danmarks statsminister Mette Frederiksen på tisdag kväll äter middag på Christiansborg med en grupp europeiska ledare.

Statsministrar från bland annat Sverige, Finland, Irland, Lettland och Bulgarien väntas till Köpenhamn på inbjudan av EU:s rådsordförande, belgaren Charles Michel (listan är ännu inte klar).

”Vi lever i tumultartade tider”, skrev Michel i ett inbjudningsbrev till flera grupper av europeiska ledare som denna vecka träffas i Köpenhamn och tre andra huvudstäder.

Klimatkatastrofer, tekniska omvälvningar, fragmenteringen av den multilaterala världsordningen och den kommande utvidgningen av EU är alla skäl till att ”vi måste anpassa oss för att säkerställa en starkare union, både internt och globalt”, konstaterar rådets tjänstgörande ordförande.

Utsikterna till en ny utvidgning österut

I förra veckan rekommenderade EU-kommissionen att förhandlingar om Ukrainas, Moldaviens och Bosnien och Hercegovinas anslutning skulle inledas, samtidigt som flera andra länder på Balkan redan förhandlar.

Utsikterna till en ny, stor utvidgning österut – utlöst av Rysslands anfallskrig mot ukrainarna – är ett av huvudskälen till att de europeiska regeringarna nu återigen diskuterar behovet av att reformera unionen.

Det är Charles Michel som har tagit det okonventionella initiativet att dela upp stats- och regeringscheferna i de 27 medlemsstaterna i mindre grupper så att de kan diskutera idéer om de stora utmaningarna inom den närmaste framtiden på ett friare och intensivare sätt.

”Vilka politikområden behöver reformeras inför den framtida utvidgningen och hur”, frågar Charles Michel i sin introduktion till ledarna:

”Hur kan vi förbättra våra beslutsprocesser för att förbli kapabla? Bör vi se över våra röstningsregler och hur?”.{{toplink}}

Brainstorma om behovet av reformer

Diskussionen om en ny ”strategisk agenda” inleddes under ett informellt EU-toppmöte i Granada för en dryg månad sedan, och Michel vill utvärdera en första status vid ett toppmöte i juni nästa år. Men eftersom beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina väntas redan i december är debatten högst relevant i detta skede.

Alla kan se att ett mycket större EU med ett så stort och fattigt land som Ukraina kommer att skapa behov av interna reformer, både ekonomiskt och politiskt. En av de svåra frågorna är om kravet på enhällighet bör avskaffas i unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik för att undvika förlamning.

Det är detta och andra svåra ämnen som Charles Michel vill bolla med olika grupper av ledare i Köpenhamn, Berlin, Paris och Zagreb under de kommande dagarna.

Första gruppen startar i Berlin

Det handlar inte om förhandlingar mellan länder som bör leda till beslut i detta skede. Målet är en ”öppen, pragmatisk och realistisk” diskussion som kan bana väg för verkliga reformer senare, som Michel uttrycker det.

Grupparbetet inleds redan på måndag i Berlin, där rådets ordförande tillsammans med förbundskansler Olaf Scholz kommer att ta emot ledarna för Grekland, Österrike, Belgien, Cypern, Ungern och Litauen.

På torsdag kommer den resande ”EU Future Show” till Kroatiens huvudstad Zagreb, där Charles Michel den här gången kommer att vara värd för en tredje grupp ledare tillsammans med Kroatiens premiärminister Andrej Plencovic.

Ett senare möte i Paris med Frankrikes president Emmanuel Macron förbereds fortfarande.

Artikeln är översatt från Altinget.dk.{{toplink}}

Forrige artikel Civilsamhället vill hitta sin roll vid krig – ska uppvakta kommunerna Civilsamhället vill hitta sin roll vid krig – ska uppvakta kommunerna Næste artikel Politisk maktkamp om EU-toppjobb kan pågå till slutet av året Politisk maktkamp om EU-toppjobb kan pågå till slutet av året
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.