Färre utsatta områden i Danmark – ghettolagens bidrag omdebatterat
Samtidigt som den kritiserade ghettolagstiftningen i Danmark ska prövas i EU-domstolen minskar antalet bostadsområden som klassas som utsatta och som parallellsamhällen för femte året i rad.
I Danmark minskar antalet bostadsområden som klassas som utsatta och som parallellsamhällen för femte året i rad, rapporterar Altinget i Danmark.
Det är nu 17 områden som klassas som utsatta, varav tio beskrivs som så kallade parallellsamhällen – vilket är områden där andelen icke-västerländska invandrare är hög. Vid förra årets uppdatering av listorna fanns 20 utsatta bostadsområden och 12 områden som klassades som parallellsamhällen.
Ghettolagen
Klassningen av områden är en del av den danska ghettolagstiftningen som infördes i Danmark 2018 och som, efter att boenden i bostadsområdet Mjölnerparken i Köpenhamn stämt Inrikes- och bostadsministeriet, nu ska prövas i EU-domstolen eftersom den anses bryta mot EU:s direktiv om likabehandling.
Daniel Bue Lauritzen, som är Altingets redaktör för bostadspolitik i Danmark, konstaterar att det finns olika syn på om det är ghettolagstiftningen som gjort att antalet utsatta bostadsområden minskar.
– Vissa skulle säga att de verktyg som bostadsorganisationer och kommuner får till följd av lagstiftningen har varit avgörande. Andra kommer att säga att det med lagstiftningen har blivit en ökad uppmärksamhet mot att göra något åt problemen, medan andra kommer att säga att det skett en förbättring oavsett om det fanns lagstiftning eller inte, säger han.
Kritik mot rivning
Ghettolagen innebär att när ett område klassas som utsatt träder särskilda regler in som gör att myndigheterna kan styra vilka som får flyttar in och ut ur området. Lagen innebär även att ett område kan få krav på sig att minska andelen allmännyttiga bostäder till 40 procent under ett antal år.
– Det är framför allt den delen som kritiseras, eftersom en av metoderna för att skapa en annan bostadssammansättning är rivning av bostäder.
Lagen har fått skarp kritik från boenden i områdena, men också från vissa av de danska partierna.
– Men i grunden finns det ett brett stöd för lagstiftningen. Nu väntar vi på ett beslut från EU-domstolen som domarna i Högsta domstolen ska ta hänsyn till när de avgör ärendet. Men det kan ta flera år. Om domstolen kommer fram till att lagen är diskriminerande kan det i slutändan innebära att gettolagen måste ändras i grunden, så att det icke-västerländska kriteriet skrivs ut, säger Daniel Bue Lauritzen.
Efter försvarets överklagan – regeringen avslår bygglov
Cementa får grönt ljus i fyra år – branschen kräver ytterligare åtgärder
