Forskare: Riktade kontroller är inte en folkräkning
Regeringen tar ytterligare steg mot en nationell folkräkning, meddelade finansministern och SD:s Jimmie Åkesson på torsdagen. Men de riktade kontroller som ses som en viktig del av satsningen är inte en folkräkning, säger Andrea Monti, forskare i demografi, till Altinget.
En viktig fråga i Tidöavtalet, inledde Elisabeth Svantesson torsdagens pressträff där hon tillsammans med SD:s partiledare Jimmie Åkesson presenterade ett nytt uppdrag till Skatteverket om den folkräkning samarbetspartierna velat se.
Redan förra året fattade riksdagen beslut om att en stor nationell folkräkning ska genomföras och drygt 500 miljoner för perioden 2023–2026 har avsatts för ändamålet i budgeten, där Skatteverkets riktade kontroller beskrivs som en viktig del.
Men nu ifrågasätter Andrea Monti, forskare vid Stockholms universitet och en av författarna bakom ESO-rapporten ”Vem bor här?”, att de riktade kontrollerna kan ses som en folkräkning.
– Riktade kontrollinsatser för att stärka folkbokföringen är inte vad en demograf skulle kalla för folkräkning, säger hon till Altinget.
{{toplink}}
”Glöms bort i debatten”
Svantesson slår fast att det steg som regeringen nu tar inte innebär dörrknackningar i landets hushåll. Åtgärden har av ESO-forskarna bedömts såväl kostnadskrävande som ineffektiv. Det håller både finansministern och Jimmie Åkesson med om:
– Det är inte ett vettigt sätt att använda skattebetalarnas pengar, säger SD-ledaren.
Riktade kontrollinsatser ska i stället ske i områden ”där det är störst risk för att det kan finnas fel”, säger finansministern. Något som är upp till Skatteverket att avgöra.
Enligt Jimmie Åkesson har decennier av ”ansvarslös migrations- och kravlös integrationspolitik” inneburit att vi nu tappat kontrollen över hur många och vilka som bor i vårt land.
Andrea Monti menar dock att det i sammanhanget är värt att poängtera att Sveriges ”heltäckande registerbaserade system för folkbokföring gör att data över befolkningens sammansättning, geografiska fördelning och storlek är betydligt mer tillförlitlig i Sverige än i nästan alla andra länder”.
– Detta tycks glömmas bort i den politiska debatten, säger hon till Altinget.
– Samtidigt finns det en risk att människors tilltro till myndigheter skadas när en så stor del av problembeskrivningen går ut på att misstänkliggöra delar av befolkningen.
Folkräkningar bekämpar inte brott
Att överhuvudtaget använda folkräkningar för att bekämpa brott, en anledning som lyfts fram av samarbetspartierna, anser Andrea Monti och de andra forskarna bakom ESO-rapporten inte vara möjligt. Då kan i stället en kvalitetssäkrad folkbokföring, i vissa fall, vara till hjälp.
Det arbetet, med att stärka kvaliteten och kontrollen över folkbokföringen, har de senaste åren redan intensifieras då regering, riksdag och Skatteverket vidtagit diverse åtgärder.
När forskarna från ESO presenterade sin rapport tidigare i mars uppmanade de därför till tålamod:
”En slutsats är att effekterna av de nya och utökade befogenheter Skatteverket fick 2022 för att, till exempel internt utbyta information och samköra register, för att förbättra befolkningsstatistiken bör utvärderas innan andra åtgärder vidtas”, skriver de.
Nytt EU-bud klart: Reduktionsplikt kan (nästan) nollas
Brist på utrustning och stressade befäl försvårar värnpliktsutbildning
