Friskolorna kräver bättre information om skolvalet

SKOLVAL. Det skiljer sig mycket åt i kommunerna i hur man informerar om skolvalet. Men enligt Friskolornas riksförbund kan bättre information göra att boendesegregationen får mindre genomslag i skolorna.

Kommunerna är enligt lag skyldiga att informera sina invånare om skolvalet. Friskolornas riksförbund har tittat på hur landets 25 största kommuner informerar om skolvalet. Resultatet är att det ser väldigt olika ut i kommunerna. Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är inte förvånad över att vissa kommuner inte har någon egen information om skolvalet i kommunen, utan hänvisar till Skolverket. 

– Vi misstänkte att det var så här. Det är beklagligt att kommunerna inte sköter sitt uppdrag, säger hon till Altinget. 

Svårare i vissa kommuner

I Växjö kommun ligger all information låst bakom en portal, där man måste logga in för att få information om hur man väljer skola till sitt barn. I Malmö kommun har man en informationsfilm samt jämförelsefunktioner mellan olika skolor. I Uppsala kommun har man även en informationsfilm på engelska. 

Läs också: Forskare: Närhetsprincipen lamslår kommunerna

Hamilton efterfrågar ett nationellt informationssystem om skolvalet i alla kommuner. Där det finns jämförbar statistik och som ger ett beslutsunderlag till familjerna. 

– Med gemensam information. Det finns vissa saker som man vill veta om skolorna som föräldrar, exempelvis vilket systematiskt kvalitetsarbete man gör på skolan, säger Hamilton. 

Även Sveriges kommuner och landsting har en roll att se efter sina medlemmar, enligt Hamilton. 

– Det skadar väl inte att de påminner om att den här lagstiftningen finns. 

Läs också: Forskare ifrågasätter kompensatoriska uppdraget

Skulle elevsammansättningen på skolorna förändras om kommunerna börjar informera bättre? 

– Det är svårt att veta. Men det skulle säkert göra att närhetsprincipen får mindre genomslag. I kommuner med ett obligatoriskt skolval är det större rörlighet mellan skolorna. Då får boendesegregationen ett mindre genomslag än vad den får idag, säger Ulla Hamilton.

Forrige artikel De hetaste vårddebatterna 2018 De hetaste vårddebatterna 2018 Næste artikel Kontakta Altinget
Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Regeringen och SD har kommit överens om att minska biståndsramen för 2026–2028 med tre miljarder per år. ”Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det”, säger biståndsminister Benjamin Dousa (M) till Altinget.