Grafik: De står bakom flest KU-anmälningar

28 anmälningar har skickats in till riksdagens konstitutionsutskott under det gångna året. Bakom flest står Socialdemokraterna och Miljöpartiet. ”Vi lämnar in när vi tycker att vi har fog för det”, säger Lena Hallengren (S).

Sammanlagt 28 anmälningar har lämnats in till konstitutionsutskottet under det gångna året, om allt från utrikesministerns Twitterkonversationer till klimatministerns raderade sms.

Flest anmälningar står S och MP för – 11 stycken vardera.

Lena Hallengren är Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen.

– Varför blir det inte fler kan man undra? Vi tycker att man ska anmäla när man har grund för det, när man vill pröva regeringens agerande. Har man överträtt sina befogenheter? Har regeringen agerat i enlighet med sitt uppdrag?

Förra veckan anmälde hon själv utrikesministern Tobias Billström (M) för användningen av X, efter att det kom fram att hans meddelanden inte kan begäras ut då informationen bedöms kunna skada Sverige.

– Ska man ha för Sverige och för landet känslig information i direktmeddelanden på Twitter, frågar Hallengren.

Socialdemokraterna har även KU-anmält Romina Pourmokhtari, som fått flest anmälningar riktade mot sig i årets omgång. Linus Lakso (MP), energi- och trafikpolitisk talesperson, står bakom en av dem. 

Han var också bland de sista att lämna in en KU-anmälan före fredagens deadline, mot finansminister Elisabeth Svantesson och ett uttalande om vindkraftens subventioner som han menar är felaktigt. 

Lakso vill att KU tar ett bredare perspektiv och undersöker om regeringen är slarvig.

– Jag tyckte att vi såg redan under valrörelsen att det var mindre nogräknat, och det har fortsatt därefter. Jag är rädd för en sådan utveckling. Att det går snabbt i medierna och att man slänger ur sig saker utan att det får några konsekvenserna. Det påverkar förtroendet för politiken.{{toplink}}

KU vägrar granska

En av Socialdemokraternas anmälningar gäller ett uttalande från Romina Pourmokhtari i radio om att S monterat ner svensk kärnkraft. ”Den som följt denna fråga vet att uttalandet inte stämmer”, skriver S-ledamoten Anna-Caren Sätherberg i sin anmälan.

Lena Hallengren lovade efter valförlusten att partiet skulle vara försiktiga med KU-anmälningar jämfört med den tidigare oppositionen. Året före valet hade Moderaterna lämnat in 16 KU-anmälningar, mot Socialdemokraternas 11 i år.

– Den tidigare oppositionen kunde anmäla om någon sagt någonting, ett litet citat från Twitter och sådant. De ville snarare skapa en diskussion om allt möjligt, och använda KU som ett verktyg för det, säger hon.

– Vi lämnar ju in när vi tycker att vi har fog för det helt enkelt. 

I samband med förra årets granskning meddelade konstitutionsutskottet att de bortsett från tio anmälningar som betraktades som inlägg i den politiska debatten. Samma princip gäller i år.

Vice ordförande Erik Ottoson (M) ser en positiv utveckling sedan dess, men tror att det krävs tid innan praxis hinner sätta sig. Han stänger inte dörren för att anmälningar kan lämnas utan granskning även i år.

– Det återstår att se, men det är inte på något sätt uteslutet, säger han.

Har delar av oppositionen ibland missbrukat verktyget, tycker du?

– Låt den utan skuld kasta första stenen. Jag tror att både nuvarande och tidigare opposition, av vilken jag var en del, ibland använde verktyget till bristningsgränsen och ibland därutöver, säger Ottoson och fortsätter.

– Därför tycker jag att det är så viktigt att KU, över parti- och blockgränser, markerar vikten av att den granskning vi har inte är ett sätt att döma av politiska sakfrågor, utan är ett sätt att konstitutionellt granska makten.

Konstitutionsutskottets utfrågningar av statsråden väntas börja i april. 

{{toplink}}

Forrige artikel Underlagskritiken: Trafikverket blundar för utvecklingen i norr Underlagskritiken: Trafikverket blundar för utvecklingen i norr Næste artikel S kallar ministrar till riksdagen om vårdens ekonomi S kallar ministrar till riksdagen om vårdens ekonomi
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.