Underlagskritiken: Trafikverket blundar för utvecklingen i norr

Trafikverkets underlagsrapporter baserar sina kalkyler på att industriboomen i norr inte kommer att ske, menar kritiker. Förhastade slutsatser, säger Trafikverkets måldirektör.

Det är strama tider för nyinvesteringar i Trafikverkets underlag. Endast vid ett 20-procentigt anslag kan befintliga projekt i nationella planen få plats.

Samtidigt framstår alla de projekt som gläntar på dörren som än mer osannolika att komma på plats.

Det gäller bland annat flera av investeringarna i norra Sverige, där Trafikverket i sitt underlag enligt bland andra Nya Ostkustbanan målar upp en bild av att sysselsättningen, befolkningen och produktionen i industrin ska minska.

Ytterst förvånande, menar medlemmarna i samarbetet runt infrastrukturprojeket Botniska korridoren, som kritiserar Trafikverkets underlag för att blunda för industriboomen i norr. En av dem är Ingela Bendrot, som är vd för påtryckningsbolaget Nya Ostkustbanan.

– Men det är inte bara dubbelspårsutbyggnaden mellan Gävle och Härnösand som ligger risigt till. Flera andra viktiga investeringar, exempelvis fyrspåret Arlanda-Uppsala riskerar att strykas, liksom satsningarna på godsstråket i Bergslagen, Norrbotniabanan. Allting som inte har kommit väldigt långt i beslutsprocessen riskerar att hamna utanför nästa nationella plan, säger Bendrot till Altinget.

Samtidigt som hon pekar på vikten att fördela medel till projekten är hon kritisk till att Trafikverket inte följt uppmaningarna att visa på hur Sverige kan leva upp till de gemensamma ambitionerna inom EU:s utpekade stomnät för transporter, TEN-T, där de aktuella projekten ingår. 

– De har inte berättat vad det är som krävs för TEN-T ska uppnås, med sina målår, kvalitetskrav och så vidare, säger Bendrot till Altinget.

Hon menar vidare att det var tydligt att regeringen begärde att ”nu ska Trafikverket se på lönsamhet i hela stråk”, men att Trafikverket inte har gjort några sådana beräkningar.

– För när man ser lönsamhet i stråken så kommer vi att segla upp väldigt högt i prioriteringslistan. Men just nu ligger vi lågt, för att de inte har tänkt på lönsamhet i stråk. Jag har ju själv en bakgrund som statssekreterare och tycker att det är märkligt att Trafikverket inte har tagit fram de underlag som regeringen uttryckligen har bett om, säger Bendrot till Altinget och lägger till:

– Både Ebba Busch och Ulf Kristersson var samtidigt väldigt tydliga i valrörelsen med att Nya Ostkustbanan ska prioriteras. {{toplink}}

Trafikverket: Fel tidpunkt

Trafikverket tillgänglighetsmåldirektör Jonas Eliasson menar dock att kritikerna drar slutsatser för tidigt i processen med att ta fram en ny plan.

De aktuella tabeller som redovisas i myndigheternas underlag var förvisso inte uppdaterade, men det följer på att myndigheten först ska presentera de nya prognoserna i april.

– Det är de som vi kommer att utgå ifrån senare i åtgärdsplaneringen, säger Jonas Eliasson till Altinget och fortsätter:

– Att ens börja rota i detta nu är fel tidpunkt.

Däremot finns det preliminära siffror för en ny godsprognos (40-42) i samma inriktningsunderlag, som ger en signal om myndighetens resonemang. Där syns också att det sker en regional utveckling där Norr- och Västerbotten sticker ut.

– I resten av Sverige går det ner, men där ligger den kvar. För både vi och KI, som siffrorna utgår ifrån, vet att det pågår saker i norra Sverige som påverkar det här, fortsätter Eliasson.

Kan inte ta tidigare enskilda prognoser

Trafikverket har samtidigt tidigare redovisat i andra uppdrag att de räknar med en stor befolkningsutveckling i norra Sverige. Om de bedömningarna överlever när Trafikverket rapporterar igen i april står dock inte helt klart, eftersom de underlagen ska slås samman med resterande prognoser i hela landet.

– När vi sedan rangordnar och jämför olika investeringar i hela landet, så är det noga att man utgår ifrån precis samma prognos. Så att det exempelvis inte sker en befolkningstillväxt på tio procent över hela landet som ska mötas av transportbehovet, fortsätter Eliasson.

Medger viss TEN-T-kritik

Det är dock ännu inte aktuellt att sätta ner foten mer i detalj i relation till de utpekade europeiska prioriterade projekten inom TEN-T, fortsätter Jonas Eliasson, som dock medger att det är en bedömningsfråga om myndigheten ger tillräckligt utförligt svar regeringens uppmaning i inriktningsunderlaget.

– Det skulle man kanske kunna ha gjort, men nu har vi inte gjort det särskilt mycket. Dels finns det i ett eget spår, där vi rapporterar egna TEN-T-rapporter. Dels kommer det också upp i åtgärdsplaneringen.

Viktigaste frågan: Vad ska de besluta om?

Detsamma gäller för mer djuplodade stråkanalyser, menar Jonas Eliasson.

– Vi gör ju nya kalkyler för alla objekt inför åtgärdsplaneringen, och det är då det ska göras. Och då är det också dags att ställa frågor, i termer av hur vi ska avgränsa olika projekt. Ska vi exempelvis räkna på hela Ostkustbanan på en gång, eller ska vi räkna på bitarna? Man kan alltid hävda att vi ska göra bägge, men det är också en tidsfråga, säger Eliasson och fortsätter:

– Och det är också en fråga om vad som är beslutsrelevant. Man kanske vill ha för hela stråket, etapper i sig, kombinationer av etapper.

Men det blir då svårare att jämföra, menar Eliasson.

– Då behöver man ofta fundera på vilket beslut man måste fatta nu, och vad man behöver veta för att fatta det beslutet. Om beslutet är att ”nu ska vi bygga hela Ostkustbanan eller inte”, då ska man ha en analys för hela stråket. Men är beslutet om en etapp, så behöver man veta vad den kostar, och vilka effekter den ger.

Han tolkar det inte heller som att regeringen menade att Trafikverket skulle ge svar på den frågan i det här steget i processen.

– Vad vi lägger ner mest krut på, är vad som är viktigast att fatta besluta om nu.

Beslutskedja: Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037

17/1
2024
31/1
2024
31/1
2024
10/4
2024
15/4
2024
7/8
2024

Forrige artikel EU-rivaler ger sig ut på gemensam valturné EU-rivaler ger sig ut på gemensam valturné Næste artikel Ny rapport: Unionen pekar ut brister i civilsamhällets arbetsmiljö Ny rapport: Unionen pekar ut brister i civilsamhällets arbetsmiljö
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.