Ny rapport: Unionen pekar ut brister i civilsamhällets arbetsmiljö
(Foto: Unionen)
Oklar skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete. Dålig balans mellan jobb och fritid. Det är två av Unionens slutsatser i en rapport om hur det är att vara anställd i civilsamhället. ”SCB:s kartläggningar visar att antalet deltidsanställningar har ökat. Det kan finnas ett samband”, säger utredare Shadé Jalali.
Unionens rapport om att vara anställd i civilsamhället är deras första på snart åtta år. En hel del av utmaningarna som syns i svaren har sin grund i ekonomiska frågor.
– Det finns fler organisationer i dag, men bidragen från stat och kommun har legat stilla. Vi ville bland annat se om det har haft bäring på jobben, säger Shadé Jalali till Altinget.
Och svaret på den frågan är..?
– SCB:s statistik om civila samhället visar att antalet deltidsanställningar har ökat. Det kan finnas ett samband. 2016 var antalet heltidsanställningar i civilsamhället det dittills högsta. Men nu är fler deltidsanställda. I vår rapport kan man också se att balansen mellan privatliv och arbetsliv påverkas allt mer.
– Det är svårare att få offentliga bidrag till sin verksamhet. Främst gäller det studieförbund, biståndsorganisationer och miljöorganisationer, säger Shadé Jalali.
Förväntas jobba kväll och helg
Hon pekar på att regeringens budget har lett till omorganisationer och neddragningar främst för de delarna av civilsamhället.
Unionens rapport visar också att en av tre förväntas arbeta under kvällar och helger. Lika många har svårt att ta ut tid för återhämtning.
– Det här är en sektor där man kan ha ansvar för medlemsträffar, och medlemmarna har egna jobb på dagtid. Men det är inte bra att man som anställd sedan inte kan ta ut den tiden. Här finns mycket för organisationerna att jobba med, säger Shadé Jalali.
I er rapport ser man också att en av tre svarar att restid inte räknas som arbetstid på deras arbetsplatser. 57 procent svarar att restiden räknas som jobb. Är inte det reglerat?
– Det står lite olika i olika avtal. Men när du jobbar för din arbetsgivare så spelar det ingen roll om du sitter på kontoret eller om du reser mellan Stockholm och Haparanda. Alla är inte medvetna om sina rättigheter. Den tid du ger till din arbetsgivare bör räknas som arbetstid. Många visste inte ens om de fick ersättning och då är det bra att kolla upp vad som står i ens avtal.
85 procent av de svarande uppgav att de har ett meningsfullt arbete. Det är samma nivå som 2016.
– Det är fantastiskt. Trots alla utmaningar så söker man sig till organisationerna. Det finns en lång kö av människor som vill in för att de tycker att det är meningsfullt. Många söker sig dit från näringslivet, för i civilsamhället handlar jobbet om att förändra tillsammans med andra, säger Shadé Jalali.
Värdegrund och verklighet
Generellt är det lägre löner i civilsamhället. Andra skillnader är mer subtila, som förväntningar.
– Anställda söker sig exempelvis till en jämställdhetsorganisation för att frågan är viktig. Om det då visar sig att lönerna är ojämställda, så kan man känna sig mer drabbad. Verksamheten ska vara kompatibel med värdeorden. Som anställd i civilsamhället är man många gånger mindre van vid att prata om sina egna anställningsvillkor.
En annan aspekt är att cheferna i civilsamhället ofta brinner för organisationens verksamhet lika mycket som de anställda.
– De glömmer ibland att de har arbetsgivaransvar. Det är viktigt med policys och rutiner för fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det vi har kunnat se är att där det finns arbetsmiljöombud blir det bättre, säger Shadé Jalali.
Krympande utrymme
På frågan om de ser något på politikens område som borde förändras, så tar hon upp ekonomin igen. Hon menar att det är viktigt att inte bara se enstaka delar av civilsamhället när det sker neddragningar.
– I livskraftiga demokratier har civilsamhället en egen, mångfacetterad röst. Nedskärningar, oproportionerliga redovisningskrav och ökad statlig kontroll leder till krympande utrymme för civilsamhällets verksamhet.
I sin kommentar till höständringsbudgeten skrev Unionen att budgetens förslag om nedskärningar motverkar demokratiutveckling, integration och delaktighet i samhället. Unionen vill att civilsamhällets självständighet ska värnas och stärkas. Regeringens budget bidrar till det motsatta.
Har delar av civilsamhället försatt sig i en svår sits med ett för stort beroende av offentliga medel?
– De offentliga medlen har varit för kortsiktiga, och projektifieringen bidrar till bidragsberoende. Så det går inte att säga att civilsamhället har blivit beroende när det är de offentliga medlens konstruktion som gör det svårt för organisationerna att planera långsiktigt, säger Shadé Jalali.
Underlagskritiken: Trafikverket blundar för utvecklingen i norr
S kallar ministrar till riksdagen om vårdens ekonomi
