SD: EU:s miljöpolitik skadar Sveriges näringsliv

Vår politik syftar till att Sverige ska vara ett framstående industriland genom att låta politiska beslut ta större hänsyn till svensk tillväxt och det svenska näringslivet, skriver Tobias Andersson (SD) och Jessica Stegrud (SD), båda i näringsutskottet.

Europa står i dag inför en krass verklighet där regionens ekonomiska tillväxt halkar efter i förhållande till USA och Kina. Detta riskerar inte bara att försvaga EU:s ställning, utan även Sveriges förmåga att skapa välstånd och arbetstillfällen.

Sverige gömmer sig bakom EU

Svaret från Bryssel och den tidigare ECB-chefen Mario Draghi är att låta EU låna 800 miljarder euro för att stärka EU:s konkurrenskraft. Att låta EU skuldsätta framtida generationer, samtidigt som svenskarna arbetar längst i EU, vänder Sverigedemokraterna sig starkt emot. Sverige har gjort nog.

Ja, vi är med i EU. Men Sverige ska inte gömma sig bakom EU, utan vi har ett eget ansvar för vår konkurrenskraft. Sveriges ekonomi, arbetsmarknad och välfärd är helt beroende av industrins och näringslivets livskraft. Det finns tecken på att den svenska konkurrenskraften försvagas relativt andra länder och att den globala marknaden är allt mer utsatt för konkurrens från snabbt växande ekonomier runt om i världen.

Till följd av den politik som har bedrivits på framför allt miljö- och klimatområdet har hindren för råvaruutvinning och pålitliga leveranskedjor blivit allt fler. Tillgången till pålitlig och kostnadseffektiv elförsörjning har försämrats och infrastruktur för transporter och resande mellan olika delar av landet hotas.

Gröna partier har skadat Sverige

Alltför länge har de så kallade gröna partierna och deras lobbyorganisationer fått genomslag för sina mer eller mindre världsfrånvända, och för Sverige skadliga, förslag. Det har skett med både Socialdemokraters och andras goda minne – allt för att framstå som politiskt korrekta.

Låt oss börja med att dissekera argumentationen om att det råder klimatnödläge och att Sveriges utsläpp från fossila drivmedel skulle vara avgörande för Europas och världens klimat. Det är viktigt att minnas att de globala utsläppen av växthusgaser kring 60 miljarder ton är kring koldioxidekvivalenter per år, enligt FN:s klimatpanel. Mindre än en tusendel av dessa kommer, enligt Naturvårdsverket, från Sverige. Om man tar hänsyn till att Sveriges växande skogar tar upp det nästan nio tiondelar av våra utsläpp så är vi redan i dag nära netto noll vad gäller territoriella utsläpp.

Medan Bryssel ser ökad skuldsättning som lösningen för stärkt konkurrenskraft fokuserar Sverigedemokraterna på nationella åtgärder som stärker svensk industri och främjar innovation utan att belasta kommande generationer med enorma skulder.

Snabba på tillståndsprocesserna

Vår politik syftar till att Sverige ska vara ett framstående industriland genom att låta politiska beslut ta större hänsyn till svensk tillväxt och det svenska näringslivet. Symbolpolitiska åtgärder som riskerar att hämma förutsättningarna för svensk industri ska motarbetas och om möjligt rivas upp.

Det krävs också att tillståndsprocesser för gruvnäring, elnätsutbyggnad och industri effektiviseras och går snabbare. Vidare måste regelbördan lättas för våra företagare, och kompetensförsörjningen måste säkerställas. Vi vill också göra långsiktiga satsningar på fossilfri och planerbar energi. Allt detta har vi adresserat inom Tidösamarbetet. Flera skarpa förslag är att vänta. Om olyckan är framme och oppositionen vinner valet 2026 så rivs dessa förbättringar upp samtidigt som Mario Draghis förslag om att öka EU:s skuldsättning riskerar att bli verklighet.

För oss sverigedemokrater är det därför viktigt att ta upp kampen mot EU:s självskadliga miljö- och klimatpolitik och drömmarna om intecknandet av våra barns ekonomiska framtid – både i Sveriges riksdag och i Bryssel.

Forrige artikel Därför är oron för AI befogad Därför är oron för AI befogad
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.