Lärare: Ta inte bort elevernas surfplatta
Digitaliseringen i skolan medför utmaningar, men lösningen kan inte vara att motarbeta den globala utvecklingen, skriver lärarvikarien Rasmus S. Andersson.
Af Rasmus S. Andersson
Lärarvikarie och liberal debattör
Folkhälsomyndighetens senaste rekommendationer om skärmtid för unga väcker en rad nya frågor kring skolans digitalisering. Riktlinjerna har gett digitaliseringsmotståndare och repressiva krafter nytt bränsle, men vi måste vara glasklara: att motverka digitaliseringen är ett svek mot Sveriges unga och mot Sveriges framtid som innovationsland.
Skippa oljelampor och räknestavar
Traditionella färdigheter är värdefulla inslag i den svenska skolan, men de får inte ske på bekostnad av surfplattan, som förbereder ungdomar för en bättre morgondag med mer frihet och ekonomisk tillväxt än någonsin tidigare.
Digitaliseringen i skolan medför utmaningar, men lösningen kan inte vara att motarbeta den globala utvecklingen. Av det skälet är det inte rimligt att beröva unga det som är avgörande för att överleva i det digitala navet. Partierna som paradoxalt nog tidigare implementerade digitaliseringen har tvärvänt. Nu förespråkar dessa krafter en återgång till ”bättre tider” då barnen blott läste böcker under oljelampors sken och där multiplikation räknades ut med räknestavar.
De blundar dessvärre för verkligheten: Vår värld är digital och den som inte anpassar sig kommer att hamna efter redan från start. Att ge barn rätt förutsättningar för att bemästra den framtiden är att ge dem möjligheter att blomstra. Enbart så skapar vi ett robust Sverige som kommer att fortsätta ligga i digitaliseringens framkant.
Kränk inte barns rättigheter
Därtill har skolan en skyldighet att värna om de rättigheter som digitaliseringen för med sig. Genom att inskränka tillgången till digitala verktyg undergräver vi inte bara deras utbildning, utan vi kränker också deras demokratiska rättigheter.
Barnkonventionen, som numera är svensk lag, ger i artikel 13 barn rätt till yttrandefrihet och möjlighet att uttrycka den. Artikel 17 stadgar dessutom barns rätt till att få tillgång till information, exempelvis via internet. Att förvägra dem möjligheten att nyttja digitala verktyg för att utforska världen, forma sina egna åsikter och delta i demokratin, till exempel genom sociala medier, utgör ett allvarligt brott mot dessa fundamentala rättigheter. Att försvara digitaliseringen är ett försvar för ungdomens rätt till yttrandefrihet.
Digitaliseringen framfart är oskiljaktig från den snabba utvecklingen av artificiell intelligens. AI är inte längre en fjärran framtidsvision – den är redan här och omformar samhället i svindlande fart. En rapport från Goldman Sachs förutspår att generativ AI kommer att ta över fler än 300 miljoner av världens jobb. Rapporten indikerar också att AI kommer att automatisera två tredjedelar av världens yrken.
Inför AI i skolan
Om vi inte rustar våra unga med de nödvändiga färdigheter som krävs för att konkurrera i den nya världen, riskerar vi i stället att lämna dem vid arbetslöshetens och fattigdomens rand. Sverige måste våga främja en fortsatt digitalisering i skolan och införandet av ett enskilt grundskolämne i AI och digitalisering. Om vi misslyckas går vi minste på de enorma ekonomiska fördelar som AI kommer medföra – en potentiell årlig ökning av världens BNP med sju procent.
Digitalisering är en oumbärlig förutsättning för att Sverige ska bli världsetta i morgondagens digitala värld. Att motsätta sig utvecklingen är att motsätta sig själva framtiden. Om vi i Sverige vill förbli en tekniskt framstående nation, om vi önskar att våra barn ska vara rustade för en alltmer komplex och digitaliserad värld, då torde vi också omfamna digitaliseringen i skolorna. Vi bör inte se digitaliseringen som ett nödvändigt ont, utan som en möjlighet till mer frihet och ekonomisk tillväxt än någonsin tidigare.
Sveriges och ungdomens framtid står på spel, och vill vi ha en bättre morgondag måste vi segra i den digitala kampen.
Därför är oron för AI befogad
