Eneroth slår tillbaka mot Riksrevisionskritik: Ett Stockholmsperspektiv som är förbluffande

Debatten om hur den infrastrukturpolitiska investeringskartan bör dras upp har gått varm under de senaste åren. Nu lägger Riksrevisionen in sitt bud i frågan, genom en granskning av hur de infrastrukturpolitiska plan-arbetet de senaste mandatperioderna sett ut. 

Och det är ord och inga visor i rapporten, som bland annat kritiserar den tidigare S-MP-regeringen för att inte ge Trafikverket tillräckligt fria mandat till att lägga fram de förslag som skulle ge mest samhällsekonomisk nytta. Det får bland annat som konsekvens att underhållsarbetet underprioriterats, samtidigt som trafiksäkerheten minskat.

De parter som ansett att en större omarbetning av den nationella planprocessen och de underliggande samhällsekonomiska analyserna behöver ske, får dock lite gehör i granskningen. Istället får mycket av den befintliga planprocessen godkänt i Riksrevisionens granskning. Även om bland annat Trafikverkets arbete för att förhindra kostnadsökningar fortsatt anses behöva stärkas, samtidigt som Riksrevisionen velat se ett större effektivitetsfokus i myndighetens planförslag.

”Stryk det som blir olönsamt”

Magnus Landergren som projektlett granskningen, menar samtidigt att det fortsatt finns flera tunga åtgärder att för parterna att ta till. Om han endast får peka på en, så är det budskapet att projekt i befintliga nationella planer som fördyrats och blivit mindre samhällsekonomiskt lönsamma bör kunna strykas och ersättas av andra. 

– Det är liksom poängen. Vi har en effektiv planeringsmodell och att det är ganska lätt att skapa en bättre politik med detta. Alla förutsättningar finns egentligen, säger Landergren till Altinget.

{{toplink}}

Är det fel att satsa på Malmbanan?

Att ”lagt kort ligger”-politiken får underkänt, är dock något som tidigare ansvarig S-ministern Tomas Eneroth har svårt att köpa.

– Jag tror att både näringslivet, kommuner och regioner har varit otroligt tacksamma över att vi inte var fjärde år gör en total omstöpning av infrastrukturinvesteringarna, säger Eneroth till Altinget.

Eneroth är samtidigt mycket kritisk till att Riksrevisionen anser att olönsamma projekt enligt Trafikverkets samhällsekonomiska analyser inte ska ta lika stor plats.

– Riksrevisionen tycker att de utökade satsningarna på Malmbanan var onödiga, för att de inte ger någon samhällsekonomisk vinst. De tycker att det var fel att lägga till Norrbotniabanan, säger Eneroth och fortsätter:

– Det är anmärkningsvärt att Riksrevisionen i detta läge inte förstår vikten av investeringar, inte minst infrastrukturinvesteringar, i norra Sverige. Det är ju ett Stockholmsperspektiv som är förbluffande.

Från onytta till stor nytta

Han, tillika partiets nuvarande infrastrukturpolitiska talesperson Gunilla Svantorp, menar att det blir ett enögt perspektiv att endast utgå från dessa kalkylvärden.

– Jag konstaterar att det finns ju åtskilliga exempel på åtgärder – där de så kallade samhällsekonomiska beräkningar som Riksrevisionen ibland utgår ifrån har ansetts vara olönsamma – som man är i efterhand har det sett en stor samhällsekonomisk nytta. Några välkända exempel är Öresundsbron. Citybanan. Botniabanan, säger Eneroth till Altinget och fortsätter:

– Så det handlar ju snarare om att Riksrevisionen utgår från fel parametrar, när man bedömer samhällsekonomisk nytta.

Han ser därför en stor vikt av att politiken drar upp ramarna, och bland annat ser behovet av att göra infrastrukturinvesteringar i hela landet.

– Och dessutom se betydelsen av att ge signaler om investeringar i regioner där stora industrietableringar planeras. Om jag har följt Riksrevisionens förslag i detta läget, och till exempel stoppat investeringarna i Norrbotniabanan eller Malmbanan, vad hade konsekvenserna blivit för LKAB:s investeringar, för Northvolt och alla de stora industriinvesteringar som sker i norra Sverige?

Svårt att se andra kalkyler

Landergren menar dock att de har svårt att se att olönsamma projekt skulle få en annan prioritering, även om de samhällsekonomiska kalkylerna utformats annorlunda.

– Skillnaden mellan de ineffektiva åtgärderna och de effektiva åtgärderna är så pass stor att det handlar inte om de här små modellantaganden, utan det finns en verkligen stor effektivitetsskillnad mellan åtgärderna som man kan vara säker på.

Det har bland annat varit en kritik som riktats från klimatpolitiskt håll, som han inte ser har särskilt stor bäring.

– Jag tror ändå det är så att potentialen att minska utsläppen med investeringspolitiken är ganska liten, åtminstone på den tidshorisont som vi har på oss att nå klimatmålen. 2045 kanske låter lång tid i normala sammanhang, men i den här politiken så är ju i princip allt uppbundet till dess. Den här planen förväntas att minska utsläppen med en kvarts procent, och skulle man ha en maximal utformning med enbart klimatfokus, så blir det en procents minskning. Det blir väldigt små effekter.

{{toplink}}

Nu har en ny process inletts med att ta fram en nationell plan. Även om inriktningsunderlaget och det nya uppdraget inte ingår i granskningen, ser Landergren att det är positivt att underhållsarbetet nu prioriteras upp.

– Vi ser en risk för att det blir väldigt stora ökningar på investeringssidan just nu.

Planeringschefen: Ser flera hemläxor

Hos Trafikverket ser planeringschefen Lennart Kalander att de har möjlighet att ta med sig flera uppmaningar från Riksrevisionen.

– Vi kan bli lite bättre på att motivera våra prioriteringar. Vi kan se till att vi har objektnummer angivna i planen, och att det ska vara lätt att följa objektens utveckling. Det ska vi försöka göra bättre.

Samtidigt ser han att det kan få stora konsekvenser att låta de samhällsekonomiska lönsamhetskalkylerna styra.

– För det är mycket så att de stora järnvägsåtgärderna som man har prioriterat av olika skäl, inte alltid är lönsammaste om man enbart utgår från nettonuvärdeskvoter. Däremot finns det ju andra saker som man behöver väga in. Och det har ju regeringen gjort tidigare, säger Kalander som också håller med om de exempel som S-politikerna lyfter fram, exempelvis rörande Öresundsbron.

 Det är systemeffekter som inte fångas i de enskilda projekten, säger Kalander, som tillägger att det då även får göras bredare analyser:

– Även de kvalitativa samhällsekonomiska effekterna behöver beaktas i prioriteringarna.

{{toplink}}

Eneroth: Bra med långsiktighetsfokus

Den tidigare infrastrukturministern Tomas Eneroth ser samtidigt att det också finns vissa läxor att ta med sig från Riksrevisionens granskning.

– Bland annat vikten av långsiktighet och bred förankring.

Däremot ger han inte mycket för hemläxan om att regeringen bör ge Trafikanalys i uppdrag att skärskåda Trafikverkets förslag till nationell plan.

– Jag ser inte att det skulle vara helt avgörande om man ska vara riktigt ärlig. Utan i det här läget så var ju förslaget ordentligt väl förankrat också med samtliga kommuner och regioner och med handelskammare i landet.

Han ser samtidigt att det hade varit svårt att följa uppmaningarna på att genomföra satsningarna på det nya signalsystemet ERTMS, där Trafikverket fick hälften av det som de begärt.

– Det är ju svårt i ett läge där ERTMS har drabbats av extrema fördyrningar. Det var ju också skälet till att vi gav Trafikverket i uppdrag att ordentligt granska de kraftiga kostnadsökningarna där.

{{toplink}}

jacob@altinget.se