Infrastruktur tas in i Tidöavtalet – SD: Politiken måste sätta ner foten

Sverigedemokraterna får formellt nu inflytande över den kommande infrastrukturpolitiken genom tilläggen i Tidöavtalet. Men den trafikpolitiska talespersonen är inte främmande för tanken att dela med sig av inflytandet till än fler, så länge som man är överens om grunderna.

I ett tillägg till Tidööverenskommelsen plockas nu arbetet med att ta fram inriktningspropositionen för den framtida infrastrukturbudgeten också i in i samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Det innebär bland annat förstärkning av samordningskansliets för Sverigedemokraterna. Men samtidigt var Sverigedemokraterna redan inkopplade i uppdraget till Trafikverket i somras.

Vad blir skillnaden mot tidigare i det som ni har kommit överens om, SD:s Thomas Morell, vice ordförande i riksdagens trafikutskott?

– Jag kan inte svara på exakt hur vi kommer att hantera det. För det här utökade samarbetet är ju i sin linda. Men vi kommer ju att få en ny samordning som vi kommer att jobba emot. När det gäller hur formerna blir exakt, det vågar jag inte säga nu. Det kommer ju naturligtvis att utkristalliseras framåt, säger Morell, trafikpolitisk talesperson (SD) till Altinget.

Vad ser du fram emot att få svar på i inriktningsunderlaget som presenteras i januari?

– Det där har vi haft en rejäl diskussion om. Och det berör ju Trafikverkets oförmåga att klarat sitt uppdrag. Där kommer vi ligga på ordentligt.

Kritik mot ansvarig myndighet

Han pekar bland annat på den kommande, men också tidigare rapporter från Riksrevisionen, som kritiserat myndighetens arbete ur flera håll.

– Riksrevisionen har ju bland annat påtalat tidigare att de inte har kontroll på sina kostnader i Trafikverket. Man ligger alltså och drar över budgeterade kostnader med uppemot 70 procent. Det finns ju inget företag i detta land som skulle acceptera en sådan kostnadsökning i sin verksamhet. Det ska inte myndigheter göra heller, säger Morell och fortsätter:

– Då måste ju de som är ansvariga över myndigheten, alltså politiker, sätta ner fötterna i backen och säga att det här duger inte.

Partiet har där förespråkat i flera sammanhang att myndigheten exempelvis behöver delas upp. Morell menar att det är något som partiet flera gånger diskuterat med regeringen. Han menar också att kravet är något som kan kunna aktualiseras inom den nya överenskommelsen, även om det inte direkt berör själva propositionsarbetet.

Vad kommer ni prioritera i en förhandling om propositionen?

– Jag tror att jag får medhåll av medparten av de som nyttjar både järnväg och väg, när jag säger: Det funkar inte. Min telefon svämmade över i natt, där chaufförer visar hur jävligt det var på vägarna, säger Morell, som samtidigt pekar på att trafikolyckorna ökar, och därtill tillägger:

– När det är som att gå in i en hockeyrink att vara ute på vägen, då är det något som är fel. Och tågen går inte de heller. Människor måste kunna lita på att järnvägssystemet och vägsystemet fungerar.

I praktiken innebär det för Morell att den första prioriteringen bör vara att rusta upp befintlig infrastruktur, innan nya större projekt ska prioriteras.

– Det är ju så mycket, alltså, det är sådana enorma brister i vår befintliga infrastruktur som tidigare regeringar liksom blundat för, i princip.

Nu diskuteras initiativ för att föra till mer medel, antingen genom förändrade skuldregler eller andra åtgärder för att få in annan finansiering. Har ni satt ner foten i de frågorna?

– Nej. Det har vi inte gjort.

Vad ska då bort? För det är ju nästa fråga?

– Vi är inte där än.

Underhåll och flaskhalsar – framför nytt

Morell trycker dock på att det, förutom att prioritera upp underhållet, bör finnas ett fokus på att bygga bort flaskhalsar. Det blir bland annat aktuellt i fallet med Göteborg-Borås, där Sverigedemokraterna hade synpunkter på regeringens besked tidigare i höstas.

Där hade partiet hellre hade sett ett billigare alternativ för sträckningen, så att medel skjutits till för att bygga två extra spår mellan Göteborg och Alingsås. Därmed skulle också problemen på Västra stambanan som följer på den uppmärksammade upprustningen av befintlig bana kunna byggas bort, anser partiet.

– Bygg då två nya spår från Alingsås ner till Göteborg. Se till att ha en befintlig bana i det skicket så att den fungerar. Bygg de där två spåren som då blir direktspår ner till stan, och då kan man klippa och köra enkelspårsdrift på de två spåren som är de gamla, säger Morell, och tillägger:

– För när det spökar på den sträckningen mellan Göteborg och Alingsås, då slår det ut hela järnvägssystemet ända upp till Stockholm. Dessutom är det ju så att merparten av de stora tunga industrier som vi har uppe i Norrland, tar in eller skeppar ut material på järnvägen från Göteborg.

Inte främmande för infraberedningen

Samtidigt som Sverigedemokraternas inflytande på infrastrukturområdet nu formaliserats, har ett antal parter både utanför och innanför partipolitiken tryckt på för att det behövs än bredare förankring av infrastrukturpolitiken.

Bland annat för att få bort ryckigheten i satsningarna, vilket bland annat uppmärksammats till följd av Tidösamarbetets beslut att stoppa höghastighetstågsprojektet.

Thomas Morell är inte främmande för tanken att exempelvis arbeta inom en motsvarighet till försvarsberedningen, även om det inte är prioriterat för partiet för stunden.

– Då måste man också få det resonemanget som funkar hela vägen. Utan man prioriterar vår infrastruktur. Sjöfart, flyg, väg och järnväg. Behöver man ha någon form av beredning på det? Ja, det är inte jag främmande för, säger Morell och fortsätter:

– Men den tanken har inte legat först i rummet. För det måste fungera, det system vi har. Det är livsviktigt för människor och för vår industri.

Forrige artikel Statskontoret: Regeringen bör vidta fler åtgärder mot korruption Statskontoret: Regeringen bör vidta fler åtgärder mot korruption Næste artikel Ukrainas president överraskning på nordiskt toppmöte Ukrainas president överraskning på nordiskt toppmöte
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.