Statskontoret: Regeringen bör vidta fler åtgärder mot korruption
Myndigheternas arbete mot korruption går framåt – men utvecklingen långsamt. Det konstaterar Statskontoret i en ny rapport där regeringen föreslås vidta fler åtgärder. ”Att ta fram nya regler och krav är lätt, men det finns en risk att man tror att det löser alla problem”, säger Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör Statskontoret.
Genom ett 20-tal intervjuer och upprepade enkätstudier har Statskontoret följt myndigheternas arbete sedan den förra regeringen presenterade sin handlingsplan mot korruption 2020.
Enligt Statskontoret är det viktigt att arbetet mot korruption inte bara fokuserar på brott och enskilda tjänstepersoners ansvar, som regelbundet dyker upp i debatten, utan även på det förebyggande arbetet.
Det arbetet går framåt, men det tar tid, konstaterar generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren i ett pressmeddelande.
Bland annat föreslår Statskontoret att Regeringskansliet tydliggör sina förväntningar på myndigheternas korruptionsarbete.
– Att ta fram nya regler och krav är lätt, men det finns en risk att man tror att det löser alla problem. Nya regler och krav bör också följas av ett aktivt förebyggande arbete för att skapa robusta organisationer där den interna kulturen inte riskerar att bli grogrund för korruption och andra liknande problem, säger hon.
Utredaren: Behövs en praktisk klokhet
En ny handlingsplan mot korruption är på gång inom Regeringskansliet. Statskontoret vill att regeringen sätter upp ett övergripande mål i planen, och för att få fart på myndigheternas arbete vill Statskontoret se ett mer långsiktigt stöd och föreslår att regeringen ger myndigheten i uppdrag att samordna och följa upp korruptionsarbetet i statsförvaltningen.
I sin rapport konstaterar Statskontoret att vissa myndigheter har särskilda utmaningar i arbetet, däribland mindre myndigheter och myndigheter som är geografiskt utspridda eller organisatoriskt uppdelade, som vissa länsstyrelser och lärosäten.
Men det förebyggande arbetet behöver utvecklas bredare än så i statsförvaltningen, bland annat när det kommer till myndighetsledningarnas prioriteringar av korruptionsarbetet i planeringen och budgeten, och kunskapen och riskmedvetenheten på myndigheten.
– Vi tror att det är viktigt att fortsätta stärka medarbetarnas kunskaper och medvetenhet om korruptionsrisker för att skapa en slags praktisk klokhet, så att de kan hantera svåra situationer som uppstår i arbetet, säger Johan Mörck, utredare på Statskontoret.
Konkreta åtgärder mot korruption behöver också utvecklas.
– Det kan handla om att inrätta olika typer av kontrollsystem, att man jobbar med dubbelattestering och med arbetsrotation som kan förhindra och försvåra att personer utnyttjar sin roll och sin ställning, säger Mörck.
Han har dock förståelse för att myndigheternas arbete mot korruption tar tid.
– Det här är en av många frågor som myndigheterna ska arbeta med utöver sin kärnverksamhet och är utmanande och tar tid att hitta former och rätt arbetssätt.
– Det finns vissa bitar där man har tagit större kliv framåt, och andra bitar där det gått mer långsamt. Exempelvis kan det gå fort att ta fram en ny regel eller rutin, men det är svårare att få den att sippra hela vägen ner i verksamheten. Det förebyggande arbetet är någonting man behöver arbeta med hela tiden, säger Johan Mörck. {{toplink}}
Pehrson: Obligatorisk kurs ska stärka integrationen
Nu sänks avgiften för idéburet register – ”betydligt färre än beräknat”
