Kommer de klara av att ge nya besked?

Det har utlovats ett rejält omtag inom infrastrukturpolitiken från de partier som bildar riksdagsmajoritet. Men att gå från ord till nya direktiv över hela brädet är inte lika lätt. Det visar inte minst det väntade beskedet om att stoppa höghastighetstågen.

Veckans kanske minst oväntade besked skakade ändå om rejält i den infrastrukturpolitiska debatten. Jönköpingsreaktionerna lät inte vänta på sig. Vad ska hända med Ostlänken, frågade sig upprörda röster på ostkusten. Hur går resonemangen kring Lund-Hässleholm, hördes det från Skåne.

Och på sträckan Göteborg-Borås har förvisso höghastighetstågprojektet redan stött på patrull i Härryda. Men där var tongångarna något lugnare. För där finns det samtidigt redan nu uttalade alternativa ambitioner från flera av de aktuella partierna att satsa på att bygga ut befintliga linor på de igenproppade sträckorna mellan Göteborg-Alingsås, respektive ner till Göteborgs hamn.

För den aktuella partikoalitionen blev dock anstormningen från olika intressenter rejäl, och budskapen som skickades ut skilde sig också åt till en början. ”Vi måste ju samordna oss” sa en pressad partiföreträdare till Altinget under tisdagsmorgonen.

Att enas om nej är lätt

För även om man är eniga om att det övergripande projektet ”nya stambanor” inte faller partierna i smaken, så är det inte lika lätt att sätta ner foten dels kring framtiden för alla delar i det aktuella projektet, dels kring vad som ska hända med resterande plan.

Det har bland annat kommit rubriker om att delsträckor, såsom Ostlänken, kan stoppas. Men just det är kanske inte det troligaste. För även om en ny utredning ska ”se över allt”, så finns det tydliga partipolitiska ställningstaganden från både Moderaterna och Sverigedemokraterna om att Ostlänken ska färdigställas. Där försvinner troligen därmed ett antal miljarder från den aviserat "pausade" potten på 104 miljarder.

Vilka löften ska hållas?

Att samordna sig är sannerligen inte den lättaste övningen. Tankarna på ett gemensamt pressutskick under tisdagen skrotades också till förmån för gemensamma uttalanden. Och det är kanske inte så konstigt. Det pågår fortsatt regeringsförhandlingar, och i den ingår också att reda ut den överbudspolitik som förekommer på infrastrukturområdet av förklarliga skäl.

För även om partierna nu eventuellt får loss en del medel genom att skrota delar av det övergripande nya stambaneprojektet, så finns det många andra säckar som behöver fyllas för att parterna ska leva upp till sina löften.

I den följdmotion som partierna gemensamt enats om trycks det exempelvis på vikten av att stärka underhållsinsatserna. Men bara de kan röra sig upp emot 136 miljarder under den aktuella planperioden, vilket gör att alla 104 miljarder från stambanorna direkt skulle ätas upp.

Lägg därtill projekt som nya Ostkustbanan, där M och L gått ut hårt med löften om att de ska arbeta för att nya banor ska vara klara mellan Gävle och Härnösand till 2035. Här råder det dock splittring i gruppen av partier. SD anses förvisso delvis vara med på tåget, och KD har rört på sig. Men ingen av dem ansluter till M och L:s målsättning.

Och ovanpå det pekas det från både oppositions- och rikdagsmajoritetsföreträdare bland annat på att rälsen på södra stambanan oavsett behöver byggas ut – om inte Fehmarn Bält-förbindelsen ska korka igen hela Södra stambanan. Det rör sig inte heller om korvören, men även här går meningarna isär hos de inblandade partierna.

Det ska bli mycket intressant att följa pusselarbetet som kan vänta för den nya riksdagsmajoriteten.

Artikeln har uppdaterats med en justering av KD:s position rörande Ostkustbanan.

Forrige artikel Remissvaren på mediestödsutredningen visar på paralleller till demokrativillkoren    Remissvaren på mediestödsutredningen visar på paralleller till demokrativillkoren Næste artikel Det första pengasvaret på energikrisen stötte på patrull – vad kommer härnäst? Det första pengasvaret på energikrisen stötte på patrull – vad kommer härnäst?
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.