Remissvaren på mediestödsutredningen visar på paralleller till demokrativillkoren

I dag fredag är sista dagen för remissvar på Mats Svegfors mediestödsutredning. Det är slående hur mycket de principiella invändningarna från tunga instanser påminner om dem som anförs mot de föreslagna demokrativillkoren för stöd till civilsamhället. Och att den långsiktiga finansieringen är avgörande i båda fallen.

Ta remissvaret från Publicistklubben som exempel. I promemorian Ett hållbart mediestöd för hela landet (DS 2022:14) föreslår Mats Svegfors bland annat att stöd inte får ges till medier ”vars publicistiska verksamhet står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket”.

Omöjlig objektivitet

Publicistklubben skriver: ”Enligt vår uppfattning är det direkt olämpligt och olyckligt att en myndighet ska avgöra vad som är sant och relevant och gagna samhället. Där vågar vi påstå att det är en omöjlighet att det kan ske ’objektivt’ och utan politiska värderingar.”

Journalistförbundet (SJF) är inne på samma spår. De frågar sig ”hur formuleringen om att nyhetsförmedlingen ska vara av ’betydelse för demokratin’ ska tolkas. Eftersom det ingår i definitionen får det anses vara ett krav för att vara berättigad till stöd. Enligt Journalistförbundet blir det ytterligare ett kvalitativt krav som öppnar upp för godtyckliga myndighetsbeslut.”

Gränsdragningarna oroar

Visst finns det skillnader mellan Mats Svegfors promemoria och propositionen om ”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället” (Prop. 2021/22:272). Samtidigt är det svårt att blunda för beröringspunkterna i reaktionerna på förslagen. Det finns en oro för var gränserna kommer att dras om myndigheter ska bedöma medier och civilsamhälle.

I andra vågskålen

Man kan samtidigt påminna sig om oenigheten inom presstödskommittén, vars slutbetänkande SOU 2013:66 innehöll en reservation från ingen mindre än kommitténs ordförande Hans-Gunnar Axberger. Orsaken var att det inte fanns med någon demokratibestämmelse bland förslagen. Han menade att det behövs om man ska behålla ett selektivt mediestöd, ”annars kan det allmänna tvingas främja brottsliga framställningar och spridning av rasistisk propaganda”. 

Risken att skattepengar ska hamna fel lyfts också fram när det gäller stödet till det civila samhället och trossamfunden.

Förespråkar indirekta stöd

Detta leder oss in på en paradox. I båda fallen vill staten gynna en mångfald av aktörer; samtidigt gör pengarna samma aktörer beroende av staten. När avgörande bedömningar föreslås landa på myndighetsnivå, så fruktar flera av de berörda att tillämpningen ska få oönskade konsekvenser.

Så vad kan man göra? NWT media skriver i sitt remissvar att de föredrar indirekta stöd i stället för direkta. Då blir det lättare att upprätthålla oberoendet mot staten. Som exempel på indirekta stöd nämner de kvalificerat momsundantag och nedsatta arbetsgivaravgifter. De vill att kvalificerat momsundantag snabbutreds.

Nytänkande

Man kan se likheter med diskussionen om avskaffad internmoms för civilsamhället, en åtgärd som det råder bred enighet om bland politiker och i branschen. 

Det kommer att krävas en hel del nytänkande om man ska hitta lösningar för en långsiktigt hållbar finansiering som kan stimulera mångfalden och samtidigt garantera mediernas och det civila samhällets oberoende. För trots flera utredningar känns de här frågorna långtifrån färdigtuggade. 

{{toplink}}

Beslutskedja: Ett hållbart mediestöd för hela landet

31/5
2018
14/6
2018
27/6
2022
29/6
2022
30/9
2022
30/9
2022
3/10
2022
12/10
2022
14/6
2023
20/6
2023
6/9
2023
6/11
2023
9/11
2023
15/11
2023
15/11
2023
5/12
2023
20/12
2023
15/3
2024
27/5
2024
28/5
2024
12/8
2024

Forrige artikel Förstå politiken genom BJÖRK/MAN-skalan Förstå politiken genom BJÖRK/MAN-skalan Næste artikel Kommer de klara av att ge nya besked? Kommer de klara av att ge nya besked?
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.