Så säger riksdagspartierna om de föreslagna demokrativillkoren

Det mesta talar för att regeringens proposition kommer att passera riksdagen. Det visar en enkät till partierna som Altinget har gjort.

Regeringen fattade i slutet av juli beslut om propositionen ”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället”. 

Så här svarar partierna på frågan hur de kommer att agera i utskottsbehandlingen.

Socialdemokraterna kommer inte att rösta mot sin egen regerings proposition.

M: ”För begränsat”

Altinget har frågat övriga partier och läst vad de har skrivit i debattartiklar och kommentarer.

Moderaterna svarar att ”Regeringens förslag är för begränsat. Vi kommer sannolikt rösta för förslagen, men samtidigt kräva att åtgärder vidtas för att säkerställa att offentliga medel överhuvudtaget inte tilldelas verksamheter som riskerar att främja eller stödja radikalisering, hedersförtryck, våldsbejakande extremism samt hat och intolerans mot hbtq-personer.”

SD i grunden positiva

Sverigedemokraterna skriver att de håller på att analysera propositionen och först därefter kan ge besked om de släpper igenom den, eller om de lägger en följdmotion. Men i grunden är de positiva. ”Statsbidrag ska inte tillfalla extremister som motarbetar svenska och demokratiska värderingar.”

MP stödjer i grunden förslaget

Amanda Lind (MP), tidigare kulturminister och partiets kulturpolitiska talesperson, skriver att MP i grunden stödjer förslaget, men att partiet noggrant ska sätta sig in i propositionen inför riksdagsbehandlingen. MP menqr att konsekvenserna för civilsamhället måste vara proportionerliga. Varken otydliga regler eller antidemokratiska aktörer ”ska få hindra civilsamhället från att blomstra”.

V: Ingången har varit rädsla

Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki skriver i ett mejl att hennes parti ännu inte har tagit ställning till några exakta skrivningar. Deras ingång är att värna ett fritt och självständigt civilsamhälle. ”Det behövdes en rejäl genomgång och diskussion om hur man kan utforma demokrativillkor och göra bedömningar, men tyvärr har den politiska ingången varit rädslan för att betala ut bidrag till tvivelaktiga organisationer. Inte hur vi kan stärka civilsamhället.”

Vidare skriver hon att det är viktigt för V ”att resultatet inte blir ökade kontroller av enskilda medlemmar och mer administration och jag hör många oroliga röster just nu som behöver tas på allvar inför behandlingen av propositionen i höst.” Enligt Altingets källor lutar det åt en följdmotion från Vänsterpartiet.

KD: Regeringen bör backa

Kristdemokraternas Jakob Forssmed uppmanar i en debattartikel i tidningen Dagen regeringen att ta ett kliv tillbaka. ”Det behöver ställas krav för tillgång till statligt stöd. Men regeringens förslag är oproportionerligt och framtaget utan tillräcklig insikt om hur civilsamhället är organiserat och fungerar. Det riskerar att slå alldeles för brett och minska engagemang samtidigt som det är ett steg mot ökad statlig kontroll av det civila samhället.” 

C: avvaktande positiva 

Centerpartiets kulturpolitiska talesperson Catarina Deremar skriver till Altinget: ”Vi är grunden positiva till tydligare demokrativillkor men behöver fördjupa oss mer i propositionen innan vi kan göra en slutgiltig bedömning.”  

Hennes partiledare Annie Lööf säger till Dagen:

– Det finns i dag trossamfund som exempelvis jobbar med omvändelseterapi för hbtq-personer, som står bakom oskuldskontroller och tillåter barnäktenskap, sådant ska inte svenska skattemedel finansiera.

Annie Lööf säger i samma intervju att demokrativillkoren för trossamfund borde utvidgas till att även gälla kommunala bidrag, inte bara statliga.

Liberalerna har inte svarat.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Så mycket lägger partierna på digital annonsering Så mycket lägger partierna på digital annonsering Næste artikel Vallöftet: S nationella laddmål motsvarar inte ens målet i Stockholm Vallöftet: S nationella laddmål motsvarar inte ens målet i Stockholm
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.