Demokrativillkoren: Proposition efter påsk – frustration hos S

Regeringen planerar att lämna över propositionen om demokrativillkor till riksdagen veckan efter påsk, uppger flera källor för Altinget. Det är fortfarande osäkert om den i så fall hinner behandlas före riksdagens sommaruppehåll.

Två källor med god insyn säger till Altinget att det finns en lista över propositioner som ska komma veckan efter påsk, och att ”Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor” finns med där.

På kulturutskottets kansli uppger de att det senaste de har hört är att propositionen ska överlämnas till riksdagen nämnda vecka. Men de betonar att detta inte är bekräftat och att de ännu inte har sett något.

”Sår misstro mot folkbildningen”

Azadeh Rojhan som sitter i kulturutskottet för Socialdemokraterna har nåtts av samma uppgifter. Hon uttrycker sin frustration.

– När vi satt vid regeringsmakten fick vi en proposition för demokrativillkoren på plats, och vi fick kritik för att den hade dröjt. När den nya regeringen tillträdde så drog de tillbaka den proposition som låg färdig. Det är frustrerande, säger Azadeh Rojhan till Altinget.

– Regeringen underblåser en debatt där man sår misstro mot folkbildningen i allmänhet och studieförbunden i synnerhet. Och när det gäller Allmänna arvsfonden sägs det att de inte träffar rätt med sina bidrag och att det förekommer felaktigheter i utbetalningarna. Här fanns det en produkt som hade kunnat möta den osäkerhet som finns – om den inte hade dragits tillbaka.

Hade gett tydliga ramar

Azadeh Rojhan förnekar inte att det kan finnas vissa problem med statsbidragen till civilsamhället och trossamfunden.

– Men den nuvarande debatten är skadlig för hela sektorn. Med vår proposition hade lagändringen trätt i kraft vid förra årsskiftet, och då hade man kunnat ha lösningar på plats. Demokrativillkoren hade varit en hjälp för dem som förmedlar pengar. Det hade både gett dem tydliga ramar och en möjlighet att kräva tillbaka pengar som använts felaktigt, säger Azadeh Rojhan.

Propstopp ingen skarp gräns

Propositionsstoppet var den 19 mars. Men ”propstoppet”, som det ofta kallas, är inte någon skarp gräns. Det kan fortfarande hända att riksdagen hinner behandla den i kammaren före sommaruppehållet, även om den överlämnas senare. Däremot finns det då ingen garanti för att den hinns med, utan det kan bli så att den tas upp först till hösten.

Kulturutskottets kansli uppger för Altinget att de kommer att hinna hantera propositionen om demokrativillkor om den kommer senast den 27 mars. Blir det senare så får de göra en bedömning då.

”I närtid”

Flera faktorer spelar i så fall in för när den kommer att kunna behandlas. Hur mycket försenad blir den? Hur stora är förändringarna? Hur ser anhopningen av ärenden ut? Hur ligger helgdagarna?

Altinget har sökt socialminister Jakob Forssmed (KD), som har frågan i sin ministerportfölj. Hans pressekreterare hälsar att socialministern inte har mer att tillägga än det han sade i förra veckan. Jakob Forssmed sade då att propositionen kommer i närtid och att den inte kommer att föregås av någon mer lagrådsremiss.

{{toplink}} 

Det har länge funnits en bred politisk enighet om att det behövs demokrativillkor för statlig bidragsgivning till civilsamhälle och trossamfund. Tidigare justitierådet Karin Almgren utsågs den 8 mars 2018 till särskild utredare av dåvarande kulturminister Amanda Lind (MP).

I juni 2019 överlämnades slutbetänkandet ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället” (SOU 2019:35).

Efter många turer fattade S-regeringen den 29 juli 2022 beslut om en proposition. Den byggde då på såväl Karin Almgrens utredning som på ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” (SOU 2018:18), där statsvetarprofessorn Ulf Bjereld var särskild utredare.

Forssmed var kritisk

Reaktionerna på de propositionen är värda att notera. Den skarpaste kritiken levererade Jakob Forssmed, nuvarande socialminister med frågan på sitt bord. Han menade att den dåvarande propositionen var oproportionerlig, att den var framtagen utan insikt om hur civilsamhället är organiserat, samt att den riskerade att slå för brett.

{{toplink}}

Den 18 oktober 2022 tillträdde den Kristerssonledda regeringen med M, L och KD, stödda av SD. Dagen före kunde Altinget berätta att den proposition som hade presenterats skulle dras tillbaka. Därefter har Tidöpartierna förhandlat om en ny.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Kraftig minskning av statens sparande Kraftig minskning av statens sparande Næste artikel Grönt ljus för att konfiskera ryska medel – men ingen enighet om gemensamma lån på toppmöte Grönt ljus för att konfiskera ryska medel – men ingen enighet om gemensamma lån på toppmöte
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.