Pressade studieförbund tar fram egen demokratiförklaring

Styrelsen för branschorganisationen Studieförbunden har tagit fram en egen demokratiförklaring. Det görs mot bakgrund av debatten, där de känner sig orättvist ifrågasatta.

– Regeringen förbereder en proposition om Demokrativillkor för civilsamhället. Det har dragit ut på tiden och vi har haft en kluvenhet inför den processen, säger David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden till Altinget.

– Å ena sidan är demokrati ett kärnvärde som vi inom studieförbunden har haft med sedan vi föddes. Å andra sidan är vi obekväma med att staten ska öka sin reglering av civilsamhället. Det finns en risk att det här är ett sluttande plan, där demokrativillkoren kan komma att följas av andra krav, säger han.

David Samuelsson nämner debatten i kulturutskottet våren 2021, som slutade med ett betänkande. Där riktade både majoriteten och minoriteten en del frågor till studieförbunden.

Utesluter inte åtgärder

Och i regeringens budgetproposition för 2022 fanns en skrivning om hur folkbildningens verksamheter har ifrågasatts, efter att studieförbunden upptäckt fusk och felaktigheter. Passusen avslutades med meningen: ”Regeringen följer denna fråga noga och utesluter inte att ytterligare åtgärder behöver vidtas från regeringens sida.”

– Det är klart vi är påverkade av den diskussionen, och det har gjort att vi själva vill ta initiativ i frågan. Vi i studieförbunden har gjort stora insatser för att pengar inte ska försvinna i väg. Samtidigt har vi en historia sedan tidigt 1900-tal, där demokratisering har varit kärnan i det vi har jobbat med.

– Men visst lyssnar man in debatten. Vi har känt oss orättvist ifrågasatta, särskilt i vissa kommuner och regioner. Det här är ett sätt för oss att markera var vi står.

– Staten har fyra syften med bidrag till folkbildningen, där demokrati är det första. Då vill vi vara väldigt tydliga med att visa var vi står.

Är det någon av de fem punkterna som är en nyhet för er? De låter ganska självklara?

– Nej det är ingenting nytt, och det här är ingen positionsförflyttning., det är en markering av var vi redan står. Vi är trygga i vår värdegrund, men vi känner att det finns ett behov när det i debatten förekommer ganska luddiga ifrågasättanden och påståenden. Då tycker vi att det finns en poäng med att alla tio studieförbunden är med.

Kommer det här att få någon praktisk betydelse? Proppen aviseras till juni och ska behandlas i riksdagen i höst, enligt regeringens proppförteckning? Det som klubbas i riksdagen kommer väl i alla lägen att trumfa det här dokumentet?

– Lagar och regler för statens bidragsgivning kommer såklart att trumfa vårt dokument när det gäller själva bidragen. Men här talar vi om vad vi står för, och det blir en viktig markering från vår sida.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Regeringen skjuter till 130 miljoner kronor till civilsamhället Regeringen skjuter till 130 miljoner kronor till civilsamhället Næste artikel Strid ström av KU-anmälningar – men inte fler än tidigare år Strid ström av KU-anmälningar – men inte fler än tidigare år
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.