Demokrativillkor, mediestödsutredning och nya lagars förutsebarhet

Kritiken mot de föreslagna demokrativillkoren för civilsamhälle och trossamfund har vissa beröringspunkter med kritiken mot förslagen i mediestödsutredningen. Det handlar bland annat om att nya lagar bör vara proportionerliga och konsekvenserna förutsebara.

Regeringen fattade i slutet av juli beslut om propositionen ”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället”, och inte mycket talar nu för att den ska stoppas i riksdagen.

Räcker undantagsregel?

En av de svåra avvägningarna har gällt vem som ska anses som företrädare för organisationer och samfund. Om en företrädare bryter mot demokrativillkoren kan det drabba en hel organisation, även om kulturministern flera gånger har försäkrat att den undantagsregel som finns i propositionen ska förhindra oproportionerliga straff.   

Men hade de politiska partierna fått behålla sitt stöd om de hade bedömts enligt de föreslagna demokrativillkoren? En färsk rapport om högerextremister på partiernas vallistor gör att frågan kanske inte är fullt så långsökt som den först kan verka.

Och partierna?

Expressen skrev under torsdagen om hur Acta Publica i en färsk rapport säger sig ha identifierat 289 politiker på riksdagspartiernas kommun- region- och riksdagslistor, som har gett uttryck för nazism eller rasism. 214 av dem står på Sverigedemokraternas listor.

Utan att ha hunnit läsa rapporten är det svårt att avgöra hur många av fallen som är korrekt beskrivna, men utifrån de intervjuer som Expressen publicerat med ett par SD-företrädare, är det svårt att låta bli att fundera på vilka konsekvenserna hade blivit om synen på företrädare i politiken hade varit desamma som det propositionen föreslår för civilsamhället.

”Snäv jämförelse”

Altinget ställde i början av förra veckan frågan om den parallellen till Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin – självfallet ovetandes om det kommande avslöjandet.

Med de här kraven, ska man ställa samma på partierna? Och hade partierna fått behålla partistödet i så fall?

– Det är klart att man ska skriva under på våra demokratiska värderingar. De partier vi har i riksdagen bär ett förtroende från svenska folket och är framröstade i val, så jag tycker att det kanske blir en lite för snäv jämförelse. Det är ändå svenska folket som har röstat fram politikerna, sade Tobias Baudin.

Likheter med mediestödet

Kristdemokraternas Jakob Forssmed berörde frågan i en debattartikel i tidningen Dagen i mitten av augusti. 

”Om samma demokratikrav hade ställts på politiska organisationer hade dessa kunnat bli av med partistödet för att någon enskild, lokal företrädare exempelvis yttrat radikala åsikter. Med samma måttstock hade en tidning också kunnat förlora sitt mediestöd för att en ledarskribent skrivit något olämpligt.”

Förutsebarhet och proportionalitet

Han är inte ensam om referensen till mediestödet. Efter att Mats Svegfors den 27 juni överlämnade sin utredning ”Ett hållbart mediestöd för hela landet”, skrev Nils Funcke en debattartikel för Expressen kultur, där han identifierade det han ser som svagheter i utredningens förslag.

En del av Funckes analys ligger väldigt nära debatten om civilsamhället.

”Förslaget till lagtext och motiveringarna uppfyller inte rudimentära krav på förutsebarhet som kännetecknar en god lagstiftning. Förutsebarhet liksom proportionalitet och ett tydligt behov är särskilt angeläget när regleringen berör den fria åsiktsbildningen.”

Styrande effekt

Vidare: ”När staten inom bidragssystemen avgör vad som är allmänt acceptabelt och uppfyller demokratikravet får det en styrande effekt på all nyhetsförmedling och i sin förlängning även opinionstexter.”

Ambitionen att försäkra sig om att skattemedel inte göder extremism eller kriminalitet har få motståndare i debatten. Det som ger diskussionen dess näring är de eventuella konsekvenserna av den proposition som nu har lagts fram.

Vill strama åt hårdare

Det finns också fullt legitima ståndpunkter som går ut på att strama åt demokrativillkoren ytterligare. Terrorforskaren Magnus Ranstorp skriver i Svenska dagbladet:

”Ta in detta faktum: inga myndigheter vet i dag hur många ideella föreningar som finns i Sverige. Det finns inte något företrädarregister med uppgifter om föreningars styrelseledamöter och firmatecknare. Enligt Skatteverket inte heller om och när dessa byts ut. Det innebär att det blir nästan omöjligt att återkräva bidrag.”

Avskaffa stödet helt

Andra röster vill gå ännu längre och avskaffa alla föreningsbidrag för vuxna, vilket exempelvis ledarskribenten Malin Siwe förespråkar i en Expressenkolumn:

”Låt kommunerna stå för verksamhetsbidrag till föreningar som jobbar med barn. De behöver fritidsaktiviteter och möjlighet att lära känna andra unga än skolkamraterna. Men myndiga människor kan, och bör, känna en stolthet över att klara sitt engagemang själva. Utan alla dessa dyra bidrag kan vi verkligen tala om ett fritt föreningsliv.”

Gemensamma nämnaren

Om man tar ett steg tillbaka, för överblickens skull, så är den gemensamma nämnaren att politiken vill strama åt, ta kontroll över eller styra upp civilsamhälle och medier under hotet från såväl politisk som religiös extremism.

Inom civilsamhället och trossamfunden har det väckts frågor om just bristen på förutsebarhet och proportionalitet, som Funcke skriver om. Svaren som kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) hittills har levererat verkar inte ha lugnat särskilt många. 

Avgörs i tillämpningen

Under Fremias och Giva Sveriges politikerutfrågning i Almedalen var det flera av paneldeltagarna som menade att mycket kan komma att avgöras i tillämpningen av demokrativillkoren.

Med ett lagförslag som i grunden påverkar kontraktet mellan staten och civilsamhället, så kanske det ändå inte är konstigt att flera av föreningarnas företrädare inte känner sig alldeles trygga med ett ”Vi får se hur lagarna tillämpas”?

{{toplink}}

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Ulf Kristersson voltar med skruv in i valrörelsen Ulf Kristersson voltar med skruv in i valrörelsen Næste artikel En politikreporter måste kunna lita på svaren från en statstjänsteman En politikreporter måste kunna lita på svaren från en statstjänsteman
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.