Besked till Altinget: Propositionen om demokrativillkoren dras tillbaka

Den tillträdande regeringen kommer att dra tillbaka propositionen om demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhälle. 

– Ja, den kommer att dras tillbaka helt, bekräftar Kristdemokraternas kulturpolitiske talesperson Roland Utbult för Altinget.

”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället” skulle beredas i kulturutskottet den 28 oktober. Tre partier hade lagt följdmotioner, MP, V och C.

Även brottsofferarbete

I Tidöavtalet låg dock följande skrivning:

”Allmänna arvsfondens inriktning: Ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer och föreningar som tar emot medel från allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att dessa följer demokratiska värderingar. Utgångspunkten ska vara att arvsfondens medelsfördelning ska förändras till att bland annat kunna omfatta brottsofferarbete.”

Oklart om trossamfund

Altinget har även försökt att få kommentarer av SD, M, L, men bara KD gav någon intervju under måndagen.

Varför står det ingenting om trossamfunden i Tidöavtalet, det var bara Allmänna arvsfonden? Ska trossamfunden också utredas på nytt?

– Det kan jag inte svara på i nuläget, men Allmänna arvsfonden kommer att få en ny utredning. Sedan finns det andra delar i Tidöavtalet som kommer att komma i dagens ljus så småningom, när vi kommer igång med regeringsarbetet, säger Utbult.

Hade det inte varit bättre att göra vissa förändringar, så som exempelvis MP, V och C föreslog i sina följdmotioner? Nu försenas hela arbetet när det väl ändå har funnits ett brett samförstånd kring behovet av att få villkoren på plats?

– Det krävs ett omtag. Det är svårt att göra om något som är felaktigt i grunden. Det var för stora problem med den liggande propositionen, menar Roland Utbult.

Vad kommer i stället?

Miljöpartiets kulturpolitiska talesperson Amanda Lind, som även är ordförande i kulturutskottet, får frågan om vilket som är hennes spontana reaktion på nyheten.

– Det är lite för tidigt att svara exakt, innan vi får ta del av vad de vill i sin helhet. Men vi i MP såg ju också vissa problem med de föreslagna villkoren och lade därför en följdmotion där vi bland annat ville förtydliga begreppet ”företrädare”, säger hon till Altinget.

– Men det är klart att jag kan känna en oro, när vi inte vet varför de drar tillbaka hela propositionen eller vad de vill göra i stället. Det här rör hela det breda civilsamhället, och demokrativillkoren behöver vara tydliga, förutsägbara, långsiktiga och allmängiltiga. De måste gälla all form av extremism och alla sorters antidemokratiska aktörer.

Inte peka ut

När det gäller skrivningen i Tidöavtalet om att arvsfondens medel också ska kunna gå till brottsofferarbete, säger hon:

– Om det bara handlade om brottsofferarbete så har jag svårt att förstå varför man ska dra tillbaka en proposition. Viktigt är att man håller arbetet brett allmängiltigt och inte pekar ut någon specifik extremism. Det finns partier på högerkanten som helt vill ta bort vissa stöd för civilsamhället, och jag hoppas att det inte är syftet.  

– Det här är en fråga som alla i kulturutskottet är engagerade i, så behovet av transparens i arbetet framåt är centralt, säger Amanda Lind.

{{toplink}}

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Kristersson släpps fram som ny statsminister Kristersson släpps fram som ny statsminister Næste artikel SD: ”Ett misstag att inrätta Klimatpolitiska rådet” SD: ”Ett misstag att inrätta Klimatpolitiska rådet”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.