Så ser regeringens skärpta demokratikrav på civilsamhället ut

Förslaget på skärpta demokratikrav innehåller bland annat den omdiskuterade skrivning som gör organisationer och samfund ansvariga för sina medarbetares handlingar. ”Det finns en undantagsparagraf, men huvudregeln är: företräder du en organisation så kan ditt agerande påverka den organisationens bidrag,” säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).

Även om den lagrådsremiss som förslagen återfinns i ännu inte är offentliggjord, så har Altinget fått tillgång till det viktigaste innehållet. Förslagen i lagrådsremissen berör trossamfunden och Allmänna arvsfonden, vilket beror på att det statliga stödet i dessa två fall regleras i lag. Övrigt stöd regleras av förordningar.

– I lagrådsremissen lämnar vi förslag på tydligare demokrativillkor för statligt stöd till trossamfunden och stöd ur Allmänna arvsfonden. Vi bedömer också att ett i huvudsak likadant demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden borde gälla för övrig statlig bidragsgivning till civilsamhället, sade kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) vid en presskonferens på tisdagen. 

Tydlighet och transparens

Förslagen (se faktarutor) är tänkta att göra kriterierna tydligare, rättssäkra och mer transparenta. Besluten ska också gå att överklaga.

Bakgrunden är diskussioner sedan flera år om att förhindra att skattepengar hamnar hos organisationer som är våldsbejakande, motverkar demokrati eller grundläggande samhällsvärderingar om jämställdhet och alla människors lika värde.

Rimlighet i åtgärderna?

Efter statsminister Magdalena Anderssons regeringsförklaring i november förra året har frågan varit än mer aktuell. Hon talade då om att vända på varje sten för att minska segregationen och bekämpa den hänsynslösa brottslighet som i dag hotar hela samhällsgemenskapen.

En av synpunkterna från flera civilsamhällesorganisationer i remissvaren har varit att åtgärderna måste stå i proportion till problemet. Altinget frågade kulturministern om hon tycker att de har hittat den balansen. 

– Jag tycker det. Det här har föregåtts av ett långt och gediget utredningsarbete, så jag tycker att det är tydligare och mer rättssäkert. Och jag tycker att det är förutsägbart för den som ska söka stödet, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter till Altinget.

Men är det rimligt att tänka sig att en organisation eller ett trossamfund ska ha kontroll över alla sina ledare och representanter? En del räknar dem i tusental.

– Vi tycker att det är rimligt att man ställer krav på den som söker stöd. Men om man har gjort sitt yttersta, eller om man inte har kunnat förutse och utesluter direkt, så finns det en undantagsregel. Men vi tycker ytterst att det är rimligt att vi ställer krav på dem som söker skattemedel, säger Gustafsdotter. 

Mer konfessionsneutrala

Ytterligare värt att notera gällande trossamfunden:

  • Alla trossamfund kommer att behöva söka om sina bidrag på nytt. Lever de inte upp till de nya kriterierna blir det inget stöd.
  • De nya definitionerna är mer konfessionsneutrala. Däremot inkluderas inte livsåskådningar, vilket innebär att exempelvis förbundet Humanisterna inte ryms inom den nya definitionen.
  • Det ska finnas en möjlighet att upphäva beslut som ger rätt till stöd när villkoren för stöd inte längre uppfylls.
  • Ett trossamfunds religiösa verksamhet ska i huvudsak finansieras av de som betjänas av samfundet och är bosatta i Sverige. 

Demokrativillkorsutredningen tillsattes 2018 för att ta fram mer enhetliga villkor för statliga bidrag till civilsamhället. Statsbidragen till trossamfund och Allmänna arvsfonden regleras i lag, så de fick egna utredningar. Processen har därmed resulterat i inte mindre än tre slutbetänkanden: ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” (SOU 2018:18), ”En arvsfond i takt med tiden” (SOU 2018:70) och ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället” (SOU 2019:35).

Nivåförvirring

Det kan tilläggas att det under presskonferensen uppstod viss förvirring kring vilken nivå demokratikriterierna är tänkta för, om de går vidare och blir lag den 1 januari 2023 som regeringen vill. 

– Demokrativillkoren kommer även att vara ett viktigt verktyg för bidragsgivande myndigheter, organisationer, kommuner och regioner att kunna stoppa att skattemedel går till verksamheter som inte är förenliga med samhällets grundläggande värderingar, sade Jeanette Gustafsdotter.

Inte för kommuner och regioner

När Altinget frågade kulturministern om detta verkligen är tänkt att gälla även på regional och lokal nivå, vilket hade varit en nyhet, så svarade Jeanette Gustafsdotter:

– Nu lägger vi ett lagförslag, sedan går den lagen till förordningar. Men det är absolut vårt syfte och intention att alla sedan ska tolka detta på samma sätt, det vill säga: de som ska få stöd ska följa våra demokratiska värden. Det ska vara så lika som möjligt.

Senare under dagen fick Altinget bekräftat av Anders Ygemans pressekreterare att lagförslagen inte gäller på kommunal eller regional nivå, men att dessa gärna får använda demokrativillkoren som vägledning.

Offentliggörs i veckan

Lagrådsremissen blir offentlig först efter att regeringen har fattat beslut vid sitt sammanträde på torsdag och att den skickats till Lagrådet. Därefter bör en del av de kvarstående frågetecknen kunna rätas ut.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Så vill Farmanbar nå mobil- och bredbandsmålen Så vill Farmanbar nå mobil- och bredbandsmålen Næste artikel Överblick: MP kräver lag om kärnvapen och Strandhäll tar emot jätteutredning Överblick: MP kräver lag om kärnvapen och Strandhäll tar emot jätteutredning
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.