Demokrativillkoren: ”Jag tror inte att civilsamhället riktigt har vaknat”

Regeringens aviserade proposition om demokrativillkor för civilsamhället närmar sig med stormsteg. Men den heta debatten lyser med sin frånvaro. ”Jag tror inte att civilsamhället riktigt har vaknat inför vad som står på spel”, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.

I och med att Lagrådet har gett sitt yttrande över regeringens lagrådsremiss så kan en proposition väntas inom kort.

Lagrådet har ett par invändningar mot de föreslagna författningsändringarna. Bland annat pekar de på att det inte blir samma villkor som gäller över hela fältet.

Annan logik

En annan fråga som några personer inom olika delar av det bredare civilsamhället har påpekat för Altinget är att lagförslaget visar en bristande förståelse för den ideella logiken. Medan statsbidragen fördelas via centralorganisationerna så är många organisationer strukturerade så att de lokala föreningarna är egna juridiska personer.

Problemet konkretiseras nyligen av presidiet för Sveriges kristna råd i en debattartikel i GP:

”Det tas inte hänsyn till att flera samfund har självständiga församlingar. Om en ’företrädare’ – en lokal medarbetare eller ideell ledare – agerar i strid med demokrativillkoren, riskerar hela samfundet genom kollektiv bestraffning att bli av med sitt bidrag.” 

– En del av våra medlemskyrkor är vad man kallar kongregationalistiska. Det innebär att de enskilda församlingarna har egna stadgar, är självbestämmande och har en egen ekonomi. Det kan bli ytterst problematiskt, säger Sofia Camnerin till Altinget.

Varför då?

– För att den enda makten som samfundet har över enskilda församlingen är gentemot dess föreståndare. Pastorn har man tillsynsansvar över, men pastorn och den valda styrelsen har makten i själva församlingen.

Vad är en företrädare?

Fryshusets VD Johan Oljeqvist är inne på samma linje.

– Det är två olika logiker. De föreslagna demokrativillkoren bygger på en sorts New Public Management ovanifrån-styrning och begränsning som inte lämpar sig för civilsamhället där kraften kommer underifrån, säger han till Altinget.

Båda nämner också förslagens väldigt vida definition av vad en företrädare är.

– Ja, för om en företrädare eller ledare i en lokal självbestämmande församling gör något felaktigt, så kan inte samfundet göra så mycket åt det, säger Sofia Camnerin.

– Kyrkorna är inga linjeorganisationer där högsta chefen kan se till att en lokal anställd i en församling gör på ett visst sätt – ännu mindre kan man kontrollera frivilliga, ideella ledare.

Får ansvara för samarbetspartner

Johan Oljeqvist säger att det i Fryshusets fall bland annat innefattar runt 2 000 volontärer.

– Och alla coacher inom idrotten i Sverige omfattas, för de representerar laget. Dessutom alla anställda som uttalar sig externt.

– Inte nog med det. Förslaget omfattar också partnerorganisationer: Alla muslimska föreningar, alla inom idrotten, alla företagare som vi samarbetar med. Vi ansvarar alltså för hur någon företrädare i en partnerorganisation, hundratals i vårt fall, uttalar sig. Det kan leda till att vi blir av med statsbidrag.

Vill inte sortera medlemmar

Oljeqvist menar att en direkt effekt av detta blir att man flyttar över en sorts censureringsuppgift av medlemmar till civilsamhället.

– För vilken förening skulle våga ha en medlem eller en anställd där det finns minsta risk för att de vid något tillfälle skulle kunna bryta mot de här kriterierna. Det är antidemokratiskt, för grunden i medlemsorganisationer är att man inte sorterar medlemmar till höger och vänster, säger han.

Ni i Sveriges kristna råd varnar i debattartikeln för ”En misstänksamhetens kultur” som riskerar att växa fram. Finns det ändå inte en rimlighet i att man kräver en sorts demokratisk hygien av de organisationer som vill få del av statliga medel?

– Absolut. Det är därför vi både bekräftar och stödjer intentionen. Men så som man nu har valt att utforma villkoren, och så som man tänker sig verkställigheten, så kommer det att göda en angiverikultur, säger Sofia Camnerin.

Men även om kontrollen av vart skattepengarna går i dag kanske är bättre än för 30–40 år sedan och svinnet därmed mindre, så kan väl läckaget göra större skada om det går till extremism?

– Det är en viktig aspekt och det är därför vi välkomnar att man agerar mot våldsbejakande extremism. Men man utformar ett system som kommer att drabba alla. Det riskerar på sikt att få motsatt effekt, för i värsta fall kan det leda till att vissa samfund isolerar sig mer.

Drivs av rädsla

Johan Oljeqvists huvudsakliga invändning är ändå en annan.

– Hela andan med förslaget går stick i stäv med regeringens uttalade ambition att motverka det krympande utrymmet för civilsamhället. Alla de föreslagna förändringarna drivs av rädsla, inte av att möjliggöra demokrati och mångfald. Man är orolig och rädd för att det kan pågå saker inom civilsamhället som skulle kunna leda till lagbrott.

De flesta säger att de välkomnar demokrativillkoren, men få verkar tycka att det som föreslås är bra.  Så vad borde man göra i stället?

– Hade jag fått välja så hade jag inte alls lagt krut på det här. Vi måste låta saker gå fel utan att någon ska hängas, säger Johan Oljeqvist.

Men samhället behöver väl förebygga och stävja extremism?

– Vi har en lagstiftning i Sverige som reglerar precis de potentiella brott som nu beskrivs i lagrådsremissen. Men då är det individer som straffas om de begår brott. Här blir det en sorts kollektiv bestraffning av medlemmar som inte har begått brott. Tänker man sig att organisationerna själva ska agera domare och utesluta medlemmar eller anställda som inte är dömda? Det finns inget lagutrymme i arbetsrätten att straffa medarbetare som inte är dömda.

– Det finns olika lagstiftningar som kommer att ställas mot varandra, med oklara tolkningar, och jag är rädd för att det landar i godtycke. Bidrag kommer att dras in och ingen kommer att fatta varför, säger Johan Oljeqvist.

{{toplink}}

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Hela listan: Så mycket tjänar generaldirektörerna Hela listan: Så mycket tjänar generaldirektörerna Næste artikel Överblick: Sjukvård med utländska ägare utreds och C röstar ja till regeringens budget Överblick: Sjukvård med utländska ägare utreds och C röstar ja till regeringens budget
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.