Socialministern bemöter Tidökritiken: ”Jag är internationalist”

När Kristerssonregeringen möblerade om i Regeringskansliet, så hamnade många av civilsamhällets flyttkartonger hos Jakob Forssmed. Även om flera civilsamhällesfrågor ligger hos andra ministrar – främst utbildningsminister Mats Persson (L), kulturminister Parisa Liljestrand (M) och bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) – så samlas en avsevärd del under hans tak på Fredsgatan 8 i Stockholm.

Trygghet med villkoren

I december höll Forssmed sakråd med en rad organisationer om hur vägen framåt ska se ut när det gäller demokratikriterier för civilsamhället.

– Målsättningen är att lägga fram någonting under året. Det är angeläget att stoppa bidrag till extremistiska organisationer som undergräver demokratin. Samtidigt vill vi att organisationer som bär upp demokratin, vilket de allra flesta i civilsamhället gör, ska känna trygghet med villkoren, säger han till Altinget.

Nya grupper söker hjälp

Intervjun görs helgen före vårändringsbudget och vårbudget, där 50 miljoner kronor till civilsamhällesorganisationer och trossamfund som jobbar med socialt utsatta var det stora numret på hans område.

– De 50 miljoner kronorna till trossamfund och civilsamhälle som arbetar med utsatta, det är med anledning av den ekonomiska krisen. Inte minst på grund av att många organisationer larmar om att de ser nya grupper som söker hjälp för basalt stöd, matkasse eller måltid rentav. Det är verksamheter som snabbt kan skala upp när de får resurser, säger Jakob Forssmed.

– Vi höjer också bostadsbidraget för barnfamiljer den 1 juli.

Jonas Wihlstrand på Sveriges stadsmissioner kommenterade att detta inte räcker?

– Det här kommer att göra skillnad och det kommer att underlätta för många organisationer. Jag förstår att behoven är stora när vi har den här ekonomiska situationen, men det finns begränsningar för vad en regering kan göra, eftersom man inte kan expandera budgeten för mycket utan att spä på inflationen. Då skulle de mest utsatta drabbas ännu mer.

Jag hör en återkommande reaktion från många inom civilsamhället, som låter ungefär såhär: ”Det är väl bra med extrapengar till Bris jourtelefon eller ett fritidskort. Men det finns väldigt hårda skrivningar i Tidöavtalet om DNA-test vid anhöriginvandring, minskat antal kvotflyktingar, bristande vandel och liknande. Det är viktigare för oss. De handlar om människor som vi jobbar tillsammans med och som är en del av vår målgrupp”. Kan du förstå den reaktionen?

– Vi i regeringen är inte omedvetna om att det finns en kritik mot en del av de punkterna. Men de är en del av Tidöavtalet. En del av dem ska genomföras och andra ska utredas. Det är det som gäller. I grunden bottnar detta i en analys om att vi har haft en för hög migration till Sverige, och att vi nu behöver ha en mer begränsad migration till Sverige.

Men känner du dig bekväm med den sortens formuleringar? Jag har uppfattat dig mer som internationalist än som nationalist?

– Jag är internationalist och den här regeringen har ett väldigt stort internationellt engagemang. Den här regeringen vill fortsatt värna asylrätten, vi vill jobba för global hälsa, minska fattigdom och skapa större säkerhet både i Europa och resten av världen.

– Sedan har vi ett Tidöavtal som vi står bakom, det är en grund för den här regeringens politik. Där finns det ett antal punkter som syftar till att minska migrationen till Sverige, och det är den politik som regeringen för.

Nästa år satsar ni 731 miljoner kronor på ett fritidskort för barn och unga i åldern 8-16 år. Riksidrottsförbundet har länge påpekat att det finns en anläggningsproblematik, borde man inte först satsa på att förbättra de grundläggande förutsättningarna? 

– Vi kommer göra saker på det området också, men i grunden är anläggningar en kommunal fråga. Vi fick precis en rapport från Centrum för idrottsforskning, som har tittat på vad som behöver göras med anläggningsfrågan, och den kommer vi att titta på för att se vad staten kan bidra med.

– Men det finns behov att stötta barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Vi vet att redan när man är tio-elva år så förstår man att min basket, min fotboll, mitt medlemskap i kulturskolan eller scouterna, konkurrerar med familjens matkassa och elräkning. Så ska det inte behöva vara. Det här stödet kan enbart gå till barns aktiva fritid i föreningslivet. Om barn trillar ur de gemenskaperna riskerar de att i stället hamna i gängens gemenskap, och så ska det inte vara.

Elisabeth Svantessons gav i december Statskontoret i uppdrag att analysera hur en rad myndigheter och föreningar med myndighetsuppdrag säkerställer att utbetalningar av offentliga medel är korrekta, MUCF, Folkbildningsrådet, RF, SISU idrottsutbildarna och andra. Det finns en oro för att självförvaltningsmodellen inte kommer att överleva er regering? 

– Jag var med i den beredningen, jag tycker det är ett bra uppdrag att säkerställa att bidragen betalas ut korrekt. Det är bra för den långsiktiga för trovärdigheten. På mitt område finns Riksidrottsförbundet och friluftsorganisationerna, och i allt väsentligt fungerar självförvaltningsmodellen där väl. Det bidrar till självständighet och ansvarstagande.

Men vet man det? Det pågår en tuff debatt om studieförbunden, men vet man om pengarna kommer fram inom exempelvis idrottsrörelsen?

– Min bild är att det i allt väsentligt fungerar väl, men i och med det här uppdraget ska det säkerställas. 

Internmomsen behandlas i skatteutskottet nu i veckan. Var det ett misstag att inte tillsätta en utredning i linje med tillkännagivandet från förra sommaren? Skatteverket verkar inte se att något förändras nu?

{{toplink}}

– Låt oss vänta med den utvärderingen. Nej, det var inget misstag, vi har ”snabbspårat” det här så att de nya reglerna kan komma på plats den 1 juli. Annars hade det här dragit ut på tiden. Vi har åstadkommit precis det som vi kan åstadkomma, nämligen att ta bort allt annat som inte är tvingande enligt EG-lagstiftningen.

– Min bedömning är att det kommer att bli bättre. Jag kan konstatera att möjligheterna är bättre för civilsamhället i Danmark, som länge haft den lagstiftning vi nu kommer att få. Men ytterst är det myndigheter och domstolar som tillämpar. Men jag har svårt se att en utredning skulle kunna föreslå någonting som är mer generöst än det som vi nu har föreslagit.

I höstas tillförde ni 100 miljoner till idrotten. I valrörelsen lovades det ännu mer från M, S och L. Finns det fakta som visar att idrotten är bättre på integration än andra delar av civilsamhället?

– Fast det är fritidskortet som är vår stora satsning, med nästan 800 miljoner per år. Det är inte specifikt till för idrotten, utan för det bredare föreningslivet: scouter, körer och kulturföreningar. Men vi vet att i utsatta områden är föreningsidrotten svagare och det påverkar de här barnens möjlighet till träning. Och då blir hälsan ojämlik.

Nod har i en lägesbild tagit upp att ideella föreningar allt oftare har svårt att få bankkonton. Tänker ni försöka åtgärda detta?

– Det kommer krav från EU på regleringar, då har vi sett till att civilsamhället är representerat med experter. När det gäller frågan om konton så måste bankerna ha kännedom om sina kunder. Jag tycker att bankerna är för dåliga på att förstå civilsamhället. De borde anstränga sig mer. Föreningar kanske byter styrelsemedlemmar lite oftare än i andra sammanhang, men det är så ideell verksamhet fungerar.

– När bankerna lägger ner kontor runtom i Sverige så har närheten till det civila samhället minskat. Då gäller det att banken skaffar sig den kunskapen på annat sätt. Banker är närmast att likna vid samhällsinstitutioner. Det här är ett problem, men det finns begränsade möjligheter för vad politiken kan göra. Då måste bankerna anstränga sig lite mer för att skaffa sig kundkännedom, säger Jakob Forssmed.

Kommer Idéburet offentligt partnerskap (IOP) att få en egen lagstiftning? LOV började användas först när den fick en egen lag.

– Det finns ett behov av att det blir tydligt och enkelt att använda IOP-er, att kommuner och regioner känner en trygghet i att det här är en form som fungerar. Exakt hur man ska åstadkomma det måste vi få återkomma till, det är heller inte mitt beredningsområde. Men man ska inte behöva vara superentusiast för att använda sig av IOP-er.

anders@altinget.se