Reaktionerna: Domstolar kan avgöra demokrativillkorens följder

Först när myndigheter och domstolar implementerar demokrativillkoren kommer man att se vilka konsekvenser förändringarna i regeringens proposition får för civilsamhället. Så kan man sammanfatta ett par av reaktionerna.

– På ett övergripande plan är det inte så stora förändringar som har gjorts. Det säger något om processen som har lett fram till detta. Det finns inget nytt beredningsunderlag och man har inte gjort någon ny lagrådsprocess, säger Nina Andersson, vd för Folkets hus och parker samt ordförande för Ideell kulturallians till Altinget.

Ventilen den stora förändringen

Nina Andersson var statssekreterare för dåvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S), som var ansvarigt statsråd när den förra propositionen lades fram. Andersson har inte hunnit spegelläsa de båda propositionerna, men hon säger att av det hon hittills har sett så skiljer de sig inte så mycket åt.

– Den stora konkreta förändringen är den så kallade ventilen. Där man har lyft in skrivningar från förarbetena till lagtexten. Det gör den lite starkare, säger hon.

Det var i förra veckan som regeringen överlämnade propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhälle – enhetliga och rättssäkra villkor (SOU 2023/24: 119) till riksdagen.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) berättade för Altinget att man bland annat har lyft in i själva lagtexten under vilka omständigheter en organisation fortsatt ska kunna få bidrag, även om de har brutit mot villkoren. Den så kallade ventilen gäller om det handlar om enstaka tillfällen, om man har tagit avstånd och har vidtagit åtgärder för att det inte ska upprepas.

{{toplink}}

David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden ordförande för Civilsamhällets organisationer i samverkan (Civos), pekar på att själva demokrativillkoren är desamma som tidigare.

– I formell mening har inte själva demokrativillkoren ändrats. De har negativa skrivningar som handlar om vad man inte får göra. Men i vissa situationer kan en organisation ändå få behålla bidragen, om det finns särskilda skäl. Tidigare låg det i författningskommentarerna, nu ligger det i lagtexten. Så det får nog en starkare juridisk ställning, säger han till Altinget.

Domstol sista steget

Nina Andersson och David Samuelsson säger båda att mycket kommer att avgöras av implementeringen.

– Första steget är tillämpningen. Sista steget kommer vi att få i domstolsprövningar, och det är först då som vi kan veta den fulla effekten, säger David Samuelsson. 

Nina Andersson säger också att det kommer att koka ner till hur det skrivs i förordningar.

– Ännu viktigare: Hur tillämpar man den? Alla vill få bort avarterna. Men om det kommer att främja eller hämma demokratin, det beror på var ribban läggs, säger hon.

Marginella förändringar

Azadeh Rojhan, ledamot i kulturutskottet för Socialdemokraterna, håller fast vid den kritik som hon tidigare har framfört gällande tidsschemat.

– Förändringarna är marginella och det här har inte skapat mer stabilitet för civilsamhället om vad som ska komma. Med tanke på det så är jag förvånad över att det behövde dröja så länge. Och jag är förvånad över att man gjorde bedömningen att den förra propositionen behövde dras tillbaka. Jag trodde ambitionen var att det skulle synas mer i det förslag som nu lades fram, säger hon till Altinget.

Hon är också kritisk till att värdefull tid därmed har gått förlorad.

Men ventilen, var det inte bra att få tydliggjort?

– Varför lyftes i så fall inte det förslaget i någon motion? I stället drogs hela propositionen tillbaka, säger Azadeh Rojhan.

Nina Andersson ser en möjlig förklaring till varför den nya propositionen har tagit tid.

– En anledning till att det har tagit lång tid är nog att det är svårt att skriva precis lagstiftning i en fråga som rör såväl grundlagsfrågor som Europakonventioner, säger hon.

Båda är positiva till att regeringen har lyssnat in kritiken gällande företrädarbegreppet.

– Men andemeningen i produkterna är densamma. Det har aldrig varit fråga om att enskild medlem ska kunna göra så att demokrativillkoren ska aktiveras. Men det är bra att man förtydligar det, säger Nina Andersson.

Vill att stödfunktion ska hjälpa föreningar

I måndags gav regeringen ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet om att börja förbereda för en central stödfunktion vi Center mot våldsbejakande extremism. Tanken är att den ska förhindra att offentliga medel går till antidemokratiska och extremistiska miljöer.

– Den här funktionen kan komma bli helt avgörande för om man kan få bidrag eller inte. Då måste det finnas en rättssäkerhet, både gällande insynen och en eventuell överklagandemöjlighet. Annars kan man pekas ut som en risk utan någon möjlighet att rentvå sig, säger Samuelsson.

Han har ett medskick till regeringen gällande stödfunktionen:

– Den är tänkt för myndigheter, men vi vill att även civilsamhället ska kunna få stöd från den. Om man vill samverka med någon ny organisation och inte är helt säker på dem, så kunde man kanske vända sig till stödfunktionen för att få rådgivning, säger han.

Risk för hämmat civilsamhälle

Det skulle kunna råda bot på en del av en försiktighet som både Nina Andersson och David Samuelsson varnar för skulle kunna leda till ett hämmat civilsamhälle, som bara vågar samarbeta med ”de säkra korten” av rädsla för att förlora sina bidrag.

– Det vore förödande för det demokratiska samtalet. Civilsamhället är som bäst när det får vara spretigt och dynamiskt. Kriterierna är bra: de slår in om någon motarbetar statsskicket, utövar våld och så vidare. Men i debatten låter det ibland som att man borde bli av med statsbidragen om någon har skrivit en omdömeslös Facebook-status, vad händer då? Det måste vara lätt att göra rätt, säger Nina Andersson.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Magdalena Andersson vill göra upp med ”marknadskaoset” Magdalena Andersson vill göra upp med ”marknadskaoset” Næste artikel Klubbat: Riksdagen säger ja till säkerhetszoner Klubbat: Riksdagen säger ja till säkerhetszoner
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.