Följdmotionerna och oklarheten kring demokrativillkoren för civilsamhället

Bara Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade inkommit med följdmotioner till propositionen om demokrativillkoren när deadline gick ut. ”Vi har varit måna om att få en tillämpbar lagstiftning på plats, och vi stödjer propositionen till största delen. Vi vill snabbt gå vidare med det här förslaget, inte dra det i långbänk”, säger kulturutskottets ordförande Amanda Lind (MP).

I följdmotionerna har de tre partierna sammanlagt tio ändringsförslag till propositionen. (se faktarutor.)

Amanda Lind, som också är sitt partis kulturpolitiska talesperson, berättar om tanken bakom Miljöpartiets tre punkter. 

– Kan vi göra förtydliganden som minskar oron och undviker oproportionerliga konsekvenser, så tror vi att det är bra. Vi måste se till att inga skattemedel går till odemokratiska aktörer, och vi tror att det här är en bra väg framåt, säger hon till Altinget.

Omdebatterat företrädarskap

Amanda Lind säger att definitionen av vem som ska räknas som företrädare är det som har vållat starkast oro i civilsamhället.

– Vi tycker att det är helt rimligt att man vidgar begreppet, så att det inte bara gäller legala personer. Så vi föreslår att personer i ledande ställning ska räknas som företrädare, inte bara styrelsemedlemmar och legala personer. Men konsekvenserna riskerar att bli orimliga om en enskild funktionär vid enskilda arrangemang ska omfattas av lagstiftningen.

Vad är tanken bakom MP:s förslag att ”skrivningen om att upprepat agerande i sig ska innebära att undantagsregeln inte kan tillämpas stryks”?

– Den rimliga principen är helhetsbedömningen. Ibland kan det handla om ett enskilt agerande och ibland ett upprepat agerande. Men det ska finnas en logik kring hur man formulerar detta, för nu är det otydligt vad ”upprepat beteende” innebär. Det finns därför utrymme för ett förtydligande.

V och MP nära

Vänsterpartiet har fem punkter där de vill se ändringar.

– MP har lagt förslag som i vissa delar ligger nära våra. Jag hoppas att det ska bli en seriös diskussion och konstruktiv process i utskottet, säger partiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki.

– Jag tycker också att alla partier borde ta till sig kritiken från civilsamhället. Det finns en stor oro där, för propositionens förslag kan få en stor påverkan på föreningsliv och civilsamhälle.

Finns det inte en risk att demokrativillkoren blir trubbigare med era förslag?

– Nej, de blir tydligare och mer rättssäkra. Vem är företrädare och vilket ansvar har organisationerna själva? Det skulle bli mindre utrymme för godtyckliga eller olika bedömningar från handläggare. Det är väl framför allt implementeringen som organisationerna är oroliga för, att det blir allt för vida eller öppna definitioner, säger Vasiliki Tsouplaki.

Några personer som Altinget talade med under gårdagen uttryckte viss förvåning över att det inte har dykt upp någon följdmotion från SD, M, KD eller L – det vill säga den tilltänkta regeringen och dess underlag. Deadline gick ut på tisdagen.

– När jag de senaste månaderna har deltagit i samtal, som i Almedalen, så har KD haft synpunkter som delvis överlappar med våra. Det har handlat om behovet av förtydliganden så att konsekvenserna av förslaget inte blir oproportionerliga, men samtidigt utformas på ett sätt som gör att inga skattemedel går till antidemokratiska aktörer, säger Amanda Lind.

Var starkt kritisk

Med tanke på att Jakob Forssmed i mitten av augusti i skarpa ordalag kritiserade propositionens utformning och uppmanade regeringen att ta ett kliv tillbaka, så hade många förväntat sig en följdmotion från KD.

Altinget försökte under gårdagen att få kommentarer från källor inom Moderaterna och Kristdemokraterna, utan större framgång. En person säger att det finns en tanke bakom varför inte de har skrivit någon följdmotion men vill inte säga mer i nuläget. På frågan om detta är bra eller dåliga nyheter för civilsamhället så blir svaret: ”bra”. Vad det innebär i praktiken är oklart. 

Ny regering kan dra tillbaka

Vasiliki Tsouplaki, får frågan om hur hon tolkar läget.

– Jag tänker att det borde betyda att det nuvarande förslaget går igenom. Men om det i så fall beror på att de partier du nämner är nöjda med det, eller för att de inte har något gemensamt förslag, vet jag inte. Samtidigt kan ju en ny regering dra tillbaka propositionen.

Konstitutionsutskottet passade

Kulturutskottet har också skickat propositionen till socialutskottet och konstitutionsutskottet för att ge dem chansen att yttra sig. Det senare hade uppe frågan under sitt sammanträde under torsdagen, men valde att inte lämna någon synpunkt.

Sent under torsdagskvällen kom uppgifter om att M, SD, L och KD ska hålla en presskonferens under fredagsförmiddagen där de ska presentera en överenskommelse. Altinget kommer att bevaka den för att se om demokrativillkoren på något sätt ingår.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Försvarets brist på trosor: ”Vi tror inte Försvarsmakten själva vet vad som tar tid” Försvarets brist på trosor: ”Vi tror inte Försvarsmakten själva vet vad som tar tid” Næste artikel Klart: M, KD och L i Kristerssons trepartiregering Klart: M, KD och L i Kristerssons trepartiregering
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.