Demokrativillkoren saknas i propplistan – men kan vara på gång
Demokrativillkoren saknas i regeringens propositionsförteckning för våren 2023. Frågan kan ha fastnat i samordningen. ”Jag tvekar inte på att det är så. Jag är oroad över att KD vill införa lättnader medan SD vill skärpa. Vi står för en balans”, säger Lawen Redar (S).
Efter att regeringen i november drog tillbaka den proposition som deras tidigare S-ledda motsvarighet lade fram, så hade många förväntat sig en ny nu i vår. Enligt förteckningen blir det inte så.
Finns inplanerade möten
Men en annan förklaring är möjlig. Det var en tillbakadragen proposition, Sverige har bytt regering och propositionsförteckningen är inte huggen i sten, även om det är vanligt att man håller sig till den.
Jonas Andersson, medlem i SD:s partistyrelse och ledamot i kulturutskottet, säger med bestämdhet att frågan inte har fastnat i samordningen.
– Det pågår redan samtal om detta och det är av intresse för alla våra fyra partier att det sker skyndsamt. Det finns inplanerade möten i min kalender, säger han till Altinget.
Debatterades i veckan
Socialminister Jakob Forssmeds (KD) svar till Altinget är skriftligt.
– Beredning av denna angelägna fråga pågår. Som ett led i beredningsprocessen genomfördes i december ett sakråd med representanter från civilsamhället där tillfälle gavs att lämna synpunkter.
Så sent som under tisdagen hade Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar uppe frågan om demokrativillkoren i riksdagen i en interpellationsdebatt gällande hat och hot på bibliotek.
– Jag tycker att det är paradoxalt när SD står i talarstolen och säger att de vill förstärka demokratikraven och arbetet mot extremism. Sedan är det de själva som tillsammans med regeringen drar tillbaka den här propositionen, och vi vet inte när den nya kommer, säger hon till Altinget.
Vill ha skärpningar
Jonas Andersson, hennes motdebattör, reagerar på detta:
– Jag har sagt att vår ingång är att det kommer att bli skärpningar av demokrativillkoren. Men det är Socialdemokraternas misslyckanden som gör att det behövs en proposition om demokrativillkor över huvud taget, säger han.
Lawen Redar påpekar att det har gått åtta år sedan arbetet med demokratikriterierna initierades, i och med anti-terrorstrategin 2015.
– Sedan dess har demokrativillkoren diskuterats. Vi har haft två statliga utredningar, en för trossamfund och en för civilsamhället. Vi har utmaningar i hela samhället att motverka antidemokratiska trender som extremism och att stärka den demokratiska resiliensen, säger hon.
Det fanns principiell kritik från civilsamhället när det gällde utformningen. Behövdes det inte en förändring av förslagen i propositionen?
– Om man har synpunkter på den så hade man kunnat motionera om de ändringar man vill se. Men vi har hållit på i åtta år nu. Vi behöver motverka att statsbidrag går till antidemokratiska organisationer.
– Jag delar inte SD:s syn på civilsamhället. Men jag tycker att det är klokt att ha demokrativillkor, i likhet med den absoluta majoriteten av remissinstanserna. De som motverkar det demokratiska systemet, som Jehovas vittnen eller religiösa islamistiska extremister, ska inte uppbära statligt stöd, säger Lawen Redar.
Hon kommer att ställa en riksdagsfråga om när propositionen kommer.
Propositioner som kommer
I propositionsförteckningen aviseras propositionen ”En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation” till den 7 mars. Flera av civilsamhällesorganisationer – som Civil rights defenders, Forum, Fremia och Giva Sverige – uttryckte i sina remissvar kritik i varierande grad.
Redan den 24 januari kommer regeringen med skrivelsen ”Riksrevisionens rapport om kontroll och uppföljning av statens stöd till studieförbunden”.
Gruvbranschen påminner regeringen om färdiga förslag
Mångmiljonbesparing eller fallgrop när myndigheter effektiviserar
