Här är oppositionens invändningar mot demokrativillkoren

Oppositionen följer upp propositionen om demokrativillkor med tre följdmotioner och ett särskilt yttrande. ”Att enstaka individers felaktiga agerande ska kunna stjälpa verksamheten för tusentals människor tycker vi inte är proportionerligt”, säger Vasiliki Tsouplaki (V).

När deadline gick ut för följdmotioner på regeringens proposition 2023/24:119 ”Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor”, så hade Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet utnyttjat den möjligheten.

Vänsterpartiet ser en risk för att förslagen riskerar att leda till en sorts kollektiv bestraffning.

– Att enstaka individers felaktiga agerande ska kunna stjälpa verksamheten för tusentals människor tycker inte vi är proportionerligt. Man måste hitta någon sorts balans i det här, säger Vasiliki Tsouplaki till Altinget.

Oklarheter i gråzoner

Hon lägger till att civilsamhällets organisationer måste visa att de kan hantera individer som agerar felaktigt.

– Om det är organisationen i stort som är odemokratiskt så är det självklart. Men vi är oroliga för hur gråzonerna kommer att hanteras, säger hon.

Socialdemokraternas Azadeh Rojhan bekräftar för Altinget att de kommer att göra ett så kallat särskilt yttrande när propositionen behandlas i utskottet i maj. Omröstningen är planerad till den 18 juni.

I några fall har de tre partierna liknande yrkanden i sina följdmotioner. (Se alla yrkanden i faktarutan nedan.)

  • Utvärdera hur de nya förslagen fungerar i praktiken. (MP, V, C)
  • Förtydliga skrivningarna om vad som avses med företrädarskap. (V, MP)
  • Omvändelseterapi ska anses strida mot demokrativillkoren även när det gäller vuxna hbtqi-personer, inte bara för unga. (C, MP)
  • Gör trossamfund med minst 1 000 betjänade berättigade till statsbidrag, i stället för den nu föreslagna gränsen på 2 500. (V, MP)

Som jag förstår det vill ni i Vänsterpartiet att man ska få både en andra och en tredje chans. Kan du förklara hur ni menar?

– Man ska få chansen att visa att man på något sätt har bättrat sig. Det är sällan en förening utesluter en medlem första gången någonting händer. Man kanske inleder ett ärende kring en person, och det måste finnas utrymme för att man ska jobba med sina processer så som en demokratisk organisation ska göra, säger Vasiliki Tsouplaki.

Finns det inte en risk att lagen då blir tandlös?

– Jag tror inte det. Vi är positiva till att det ska vara exkluderande kriterier. Det kan vara bekymmersamt att alla organisationer ska bevisa att man jobbar demokratifrämjande, som det var formulerat tidigare.

– Om tillämpningen blir sådan att man ska nagelfara alla hela tiden för att försäkra sig om att ingen av de sex miljonerna engagerade i civilsamhället inte har gjort några fel, då blir det en helt annan sak. Därför vill vi också ha en tidig uppföljning av tillämpningen.

Vill behålla tillitsbaserad bidragsgivning

Hon säger att Vänsterpartiet vill att Sverige i grunden ska fortsätta att ha en tillitsbaserad bidragsgivning, där man ser civilsamhället som något gott som i sig är demokratistärkande.

– Debatten de senaste åren har i stället låtit som att man ser engagemang i civilsamhället som ett potentiellt hot mot demokratin. Vi är oroliga för att den glidningen i det offentliga samtalet kommer att spilla över i tillämpningen av kriterierna.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Det ska de nya sfi-kurserna innehålla Det ska de nya sfi-kurserna innehålla Næste artikel SD räknar med mer makt efter valet SD räknar med mer makt efter valet
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.