SD räknar med mer makt efter valet

Enligt ett flertal opinionsmätningar ser de två grupperna i EU-parlamentets yttersta högerkant ut att växa rejält vid årets EU-val. Nationalkonservativa ECR, där Sverigedemokraterna ingår, och nationalistiska och EU-kritiska ID, där exempelvis franska Nationell samling ingår, blir enligt prognoserna tredje och fjärde största partigrupperna – något som förväntas öka deras makt i parlamentet.

Men Charlie Weimers, europaparlamentariker och Sverigedemokraternas toppkandidat inför valet, menar att det sedan återstår att se vad fler ledamöter i parlamentet leder till vad gäller konkret inflytandet i EU-parlamentet.

– Huruvida det leder till inflytande beror ju på ett antal andra faktorer som ligger utanför vår makt. Det beror ju på hur den samlade mittenhögern presterar i valet för det första. Alltså kommer det finnas en majoritet i mittenhögern? Gör det inte det så är det ju fortsatt full opposition som gäller för vår del, säger han i en intervju med Altinget.

Med mittenhöger-majoritet menar Weimers en majoritet som omfattar hans egen partigrupp ECR, ID, konservativa och kristdemokratiska EPP – där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår – samt möjligen delar av den liberala gruppen Renew. Inom Renew finns dock diametralt olika förhållningssätt till samarbete med ytterhögern, på ungefär samma sätt som i Sverige där Liberalerna och Centerpartiet resonerat helt olika.{{toplink}}

EPP närmat sig ECR

Charlie Weimers medger att hur styrkeförhållandena ser ut inom Renew efter valet kan få betydelse för ECR:s möjligheter att påverka. När det gäller konservativa partigruppen EPP, som är parlamentets största och lär fortsätta vara det efter valet, känner han sig tryggare.

EPP:s gruppledare Manfred Weber har exempelvis haft ett möte för att diskutera hur ett samarbete skulle kunna se ut med italienska premiärministern Giorgia Meloni från Italiens bröder – som ingår i ECR.

– Jag noterar tongångarna från Manfred Weber, som ju pekar på länder där det finns ett EPP-ECR-samarbete som en slags utgångspunkt för hur EPP skulle kunna agera i EU-parlamentet också, säger Weimers.

Vad gäller inom vilka områden man skulle kunna samarbeta med EPP pekar Charlie Weimers främst ut tre.

– Migration, klimat, energi. Det kommer ju att vara ett väldigt starkt politiskt tryck på just energipolitiken under nästa mandatperiod, med utvecklingen av små modulära reaktorer, europeisk finansiering för kärnkraft och så vidare. Där finns ju en samsyn mellan EPP och ECR som man kan bygga på.

Weimers föreställer sig också att ECR skulle kunna ha en avgörande roll i att bygga majoriteter i parlamentet som inkluderar även ytterhöger-gruppen ID.

– För EPP vill inte tala med ID-gruppen. Det har inte vi några problem med.

Vill inte påverkas av Viktor Orbán

Sverigedemokraternas framtid i ECR är dock inte heller självklar inför valet. Det Orbán-ledda ungerska regeringspartiet Fidesz, som idag inte tillhör någon partigrupp alls efter att de i samband med förra valet kickades ur EPP, har uttryckt en önskan om att ingå i ECR. Det vore inte önskvärt säger Charlie Weimers.

– Det är ju problematiskt för oss. Utifrån deras utrikespolitiska hållning gentemot Ryssland, gentemot Kina. Och det vi arbetar för just nu är att säkerställa att vi även fortsättningsvis är en grupp som är kritisk och där utrikespolitiken inte influeras utav den mildare Rysslandslinjen som Fidesz och andra driver.

Weimers ser flera olika sätt att säkerställa det på. Ett vore att Fidesz får gå med i ECR men under premissen att gruppens utrikespolitik ligger fast och att röstlistorna gällande utrikespolitiken inte kommer att påverkas av ungrarna. En annan lösning vore att Sverigedemokraterna och andra Rysslandskritiska partier, såsom de nordiska, bildar en undergrupp inom ECR.

– Och helt enkelt utformar våra egna röstlistor, vår egna politiska linje, utan något som helst inflytande från Fidesz, förklarar Weimers.

I dag finns en liknande modell inom den gröna gruppen där majoriteten av partierna tillhör De gröna, men ett fåtal hör till undergreuppn –  European Free Alliance, som består av europeiska separatistpartier. De har egna stadgar, en egen organisation och egen budget.

– Det är en väldigt intressant modell för oss. Som skulle säkerställa vår oavhängighet politiskt, gentemot Fidesz. Men det kräver ett godkännande av hela ECR-gruppen. Och min bedömning är att det är först nu när det har uppstått en sådan här skarp fråga som gruppen kanske är benägen att säga ja till ett sådant krav från vår sida, säger Weimers.

– Men det är klart att skulle inga hänsyn tas till våra intressen i detta så måste vi överväga andra alternativ än ECR. Så är det, tillägger han.

Charlie Weimers betonar att alternativet inte skulle kunna vara ID-gruppen, som har flera Rysslandsvänliga partier och en tysk ledamot från Alternativ för Tyskland som utpekats som rysk spion.

– Nej, det är ju ur askan i elden.

Starta en ny grupp – sista utväg

Att starta en helt ny partigrupp ser Charlie Weimers som en mer riskfylld lösning. För att göra det krävs att man har med sig minst 25 ledamöter från minst sju olika länder. Det skulle innebära en sårbarhet.

– Hamnar gruppen i ett läge där vi har åtta flaggor, 26 ledamöter så är vi extremt sårbara för utpressning från enskilda partier eller ledamöter som ska ha fördelar för att inte sänka en hel grupp. Och där vill vi inte hamna. Men det är ju den lösning vi skulle titta på om våra intressen inte tillmötesgås inom ECR.

Att vara med i samma grupp som ett annat parti och att samarbeta med dem är dock två helt olika saker, menar Charlie Weimers, som därför säger sig inte ha problem att samarbeta med partierna från ID-gruppen.

– Inte med De gröna heller. Jag är ju ytterst pragmatisk vad gäller att bygga allianser i sakfrågor. Och ID kommer att behövas för att säkra upp höger-majoriteter.

{{toplink}}Sverigedemokraterna har tidigare också pekat på att man har svårt att samarbeta med partier som är alltför extrema eller har en rasistisk eller fascistisk läggning. Mattias Karlsson, Sverigedemokraternas internationelle sekreterare, har förklarat i Dagens Nyheter att det är anledningen till att man brutit kontakten med franska Marine Le Pens Nationell samling.

När Charlie Weimers pratar om samarbetena i EU-parlamentet tar han dock inte upp detta förrän vid en direkt fråga om huruvida det har betydelse. Han säger då att Sverigedemokraterna följer utvecklingen av den tyska säkerhetspolisens pågående granskning av Alternativ för Tyskland, AfD, som tillhör ID-gruppen.

– Det är klart att den granskningen spelar roll för vår bedömning av AfD. I fallet Nationell samling så ser jag att det partiet just nu vandrar lite samma väg som Sverigedemokraterna har vandrat. Alltså man arbetar aktivt med det som har kallats avdiabolisering och har gjort sig av med företrädare som har varit extrema, säger Weimers.

– Det är klart att det är ett arbete som vi välkomnar och som gör det lättare för oss att samverka med Nationell samling i framtiden. Samtidigt så har vi ju väldigt skilda synsätt på Ryssland. Det kvarstår.

natacha@altinget.se