Demokrativillkoren klubbades – debatt ända in i kaklet

Demokrativillkoren antogs av riksdagen vid 21.30 på tisdagskvällen. Partiernas positioner var redan kända, men måndagens debatt som föregick beslutet indikerar att ledamöterna framöver även kommer att debattera konsekvenserna av beslutet.

– Det är mycket glädjande att den [propositionen] nu ligger på riksdagens bord så att vi kan få bättre verktyg för att trycka tillbaka islamister och andra extremister som utnyttjar föreningslivet för att komma åt skattebetalarnas pengar, sade Sverigedemokraternas Jonas Andersson.

Måndagens debatt pågick i cirka 80 minuter.

Kan underminera förtroendet

Socialdemokraternas Azadeh Rojhan upprepade sin synpunkt från tidigare, att hennes parti är djupt kritiskt till Tidöpartiernas ”långsamma hantering” i frågan om att ta fram en ny proposition, efter att de drog tillbaka den förra.

– Nu när den finns ser vi att den endast avviker marginellt från den ursprungliga. Det får oss att fråga: Varför har det dröjt? Verksamheter som inte lever upp till de föreslagna demokratikriterierna har kunnat fortsätta sin verksamhet med statligt stöd. Detta riskerar att underminera förtroendet för statens bidragssystem, fortsatte hon.

{{toplink}}

Moderaternas Carl Nordblom invände att det var efter massiv kritik från civilsamhället och trossamfunden som Tidöpartierna drog tillbaka den tidigare propositionen.

– Det fanns brister i Socialdemokraternas ganska slarviga, om man får uttrycka sig så, proposition, som man hastade fram en månad före valet 2022. Var ledamoten [Azadeh] Rojhan nöjd med den proposition som Socialdemokraterna lade fram? Varför förtydligade man inte exempelvis vad en företrädare är eller exemplifierade vad brott mot demokrativillkoren är redan i sin ursprungliga proposition? undrade Carl Nordblom.

MP: Hög gräns för betjänade

Just företrädarbegreppet har varit en återkommande diskussion, där kritikerna menat att det måste vara tydligt definierat vem som ska räknas som företrädare. Annars uppstår risk för godtycke.

Miljöpartiets Mats Berglund kritiserade sänkningen från 3 000 till 2 500 betjänade som minimum för att ett trossamfund ska kvalificera sig för att få statligt stöd. Såväl utredningen som den tidigare propositionen föreslog en sänkning till 1 000 betjänade.

– Den motiverades delvis med att stöden inte längre ska gå till så kallade samverkansorgan, där flera samfund går ihop. Stödet bör i stället gå direkt till de enskilda samfunden, vilket vi också tycker är rimligt.

– När nu propositionen föreslår 2 500 betjänade och samtidigt tar bort möjligheten till stöd till samverkansorganen kommer en del mindre trossamfund förmodligen att förlora sitt stöd och drabbas på ett vad vi tror olyckligt sätt. Miljöpartiet menar därför att gränsen borde gå vid 1 000 betjänade, som utredningen föreslår. Det kan jämföras med andra statliga stöd. Till exempel krävs det just 1 000 medlemmar för stöd till barn- och ungdomsorganisationer och 500 medlemmar för statsbidrag till funktionsrättsorganisationer, sade Mats Berglund.

Lägerledare är inte företrädare

Kristdemokraternas Roland Utbult sade att hans parti har jobbat för att skapa ökad tydlighet i propositionen. Särskilt när det gäller företrädarbegreppet.

– I propositionen är det tydligt att inte varje enskild medlem eller deltagare anses vara företrädare för en organisation, och inte heller deltagare eller funktionärer vid enstaka tillfällen. Företrädare är exempelvis ledare och styrelsemedlemmar. Funktionärer vid läger eller arrangemang är inte att betrakta som företrädare i normalfallet, sade Utbult.

Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki sade att frågan om ”demokratisk uppbyggnad” borde ha ingått i utredningen, då bidragsgivande myndigheter kräver att lokala organisationer ska ha egna stadgar. Tsouplakis poäng är att det kan bli svårt om man kräver mycket inflytande från den nationella nivån för att kunna betala ut bidrag.

– Vi har nationella organisationer där man sätter sina stadgar, på kongressen eller vid årsstämmor, och de gäller även för lokala organisationer, sade hon.

Går inte för långt

Liberalernas Jakob Olofsgård påpekade att vissa trossamfund bjudit in hatpredikanter och att medlemmar uppmanats att använda konkurrerande system för rättskipning. Han nämnde också påtryckningar och tvång mot unga hbtqi-personer, exempelvis omvändelseförsök.

– Trots vetskapen om att bidragen missbrukats av samfund och andra organisationer hörs det i dag röster i debatten som verkar tycka att det förslag vi debatterar går för långt. Man tycker att definitionen av vilka företrädare som kan komma i anspråk för ansvarsutkrävande är för vid och att en stor organisation inte kan ställas till ansvar för hur dess företrädare agerar. Mitt svar på det är: Jo, det är just det som krävs. Det är just det som är poängen, sade Olofsgård.

C kritiserar omvändelseterapi

Även Centerpartiets Catarina Deremar lyfte frågan om vissa trossamfunds syn på homosexualitet. Hon kritiserade omvändelseterapi och insamlingar till systerorganisationer ”som bedriver rent homohat i andra länder”.

– Samtidigt som dessa trossamfund får statliga bidrag för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på bedriver de verksamhet som allvarligt kränker hbtqi-personers rättigheter. Centerpartiet kan aldrig gå med på att statligt stöd bidrar till den typen av oacceptabel verksamhet.

– I den proposition vi behandlar i dag framgår att omvändelseterapi för unga står i strid med demokrativillkoret, medan omvändelseterapi för vuxna inte nämns över huvud taget. Centerpartiet anser, i ljuset av den utsatta situation en betjänad eller en församlingsmedlem ofta befinner sig i i förhållande till trossamfundet och dess företrädare, att det måste framgå att all omvändelseterapi står i strid med demokrativillkoret och därför utgör en exkluderingsgrund, sade Deremar.

De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2025.

{{toplink}}

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024

Forrige artikel Skolinspektionen stänger Thorenskola i Växjö Skolinspektionen stänger Thorenskola i Växjö Næste artikel Riksdagen säger ja till DCA-avtalet Riksdagen säger ja till DCA-avtalet
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.