Riksdagen säger ja till DCA-avtalet

Efter en maratondebatt och invändningar från både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har riksdagen nu röstat igenom försvarsavtalet med USA.

Voteringen i riksdagen skedde sent på tisdagskvällen och efter en mer än fem timmar lång debatt igenom DCA-avtalet. Avtalet syftar till att fördjupa försvarssamarbetet mellan Sverige och USA och ger bland annat amerikansk militär rätt till att använda 17 militärbaser på svensk mark.

266 ledamöter röstade ja till förslaget, 37 röstade nej.

Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att avtalet blir en hörnsten för försvaret i norra Europa och att det är en logisk förutsättning för det svenska medlemskapet i Nato.

– Avtalet är avskräckande och stabiliserande och är av stor vikt för Sverige, sade han under riksdagsdebatten.

Kritiken: Risk för kärnvapen i Sverige

Enligt regeringen är avtalet nödvändigt för att amerikanska trupper snabbt ska kunna mobiliseras om det skulle uppstå en kris i området.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de två partier som har varit kritiska till militäravtalet. Försvarspolitiska talespersonen Emma Berginger (MP) uttryckte oro över att USA kan komma att placera och förvara kärnvapen i Sverige – utan att Sverige har något att säga till om.

Försvarsministern menar att så inte är fallet.

– Det är väldigt tydligt att avtalet bygger på respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella förpliktelser. USA måste redovisa vad det är för försvarsmateriel man tar in, när man tar in den och hur mycket man tar in. Det ingår i avtalet, svarade Jonson.

Vänsterpartiet är kritiska till avtalet i sin helhet och påpekar att amerikanska militärer i stort sett inte kommer att behöva lyda under svenska lagar.

– Sverige har en långtgående samtyckeslag, vilket USA inte har. Vi har även en prostitutionslag som skiljer sig från USA:s, sade Lotta Johnsson Fornarve (V) och frågade utrikesminister Tobias Billström (M) vilka rättigheter brottsutsatta i Sverige har när rättsprocessen sköts av ett annat land.

– Personal från de amerikanska styrkorna är inte på något vis straffria. De omfattas av bägge ländernas strafflagstiftning – både Sveriges och USA:s, svarade utrikesministern. {{toplink}}

Forrige artikel Nya facktoppen: ”Vi ska äga den riktning som skolan ska ta” Nya facktoppen: ”Vi ska äga den riktning som skolan ska ta” Næste artikel Tidigare språkrör och V-topp tackades av i riksdagen Tidigare språkrör och V-topp tackades av i riksdagen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.